Den globala maktbalansen genomgår under våren en genomgripande omstöpning där teknologisk kontroll och militär positionering smälter samman i en ny doktrin som kallas Pax Silica. Denna ordning bygger på insikten att kontrollen över kiselchipp, artificiell intelligens och rymdbaserad infrastruktur är den moderna erans viktigaste försvarslinje och maktinstrument. Professor Jiang Xueqin analyserar i detta sammanhang hur USA rör sig mot en mer transaktionell imperialism under parollen Amerika först, där man medvetet låter gamla allianser och instabila regioner som Mellanöstern och delar av Europa hantera sina egna kriser för att istället säkra de egna teknologiska och ekonomiska försörjningskedjorna.
Sverige har under mars intagit en unik position genom att som första EU-land underteckna Pax Silica-deklarationen, vilket undertecknades av utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Houston den 17 mars. Detta avtal innebär att Sverige integreras i en exklusiv krets av tekniknationer som ska säkra produktionen av halvledare och 5G-nätverk oberoende av kinesiskt inflytande. Samtidigt har samarbetet med USA fördjupats militärt genom DCA-avtalet och ett möte i Pentagon den 25 mars där överbefälhavare Michael Claesson diskuterade utvidgad industriell samverkan för att stärka försvarsförmågan i norra Europa. Denna utveckling markerar ett tydligt vägval där Sverige knyter sin säkerhet till den amerikanska teknologiska skölden, trots inre debatt om hur detta påverkar landets självständighet och relation till övriga EU.
En central och mycket specifik del av denna svenska satsning är den massiva uppväxlingen av Esrange Space Center utanför Kiruna. Under mars har regeringen presenterat en vårändringsbudget som tillför nästan 400 miljoner kronor till svensk rymdverksamhet, varav merparten går direkt till att färdigställa infrastrukturen vid Esrange. Detta kompletteras av ett avtal mellan SSC och FMV värt 209 miljoner kronor som syftar till att etablera en nationell förmåga att skjuta upp egna satelliter från svensk mark senast 2028. Genom att bygga ut Launch Complex 3C och ett nytt kontrollcenter för orbitala uppskjutningar blir Esrange en strategisk nod för hela NATO-alliansen i Arktis, vilket ger västvärlden en säker utpost för övervakning och kommunikation.
Vi en värld där kontrollen över teknisk förädling och rymdtillgångar blivit viktigare än att äga råvarorna i marken, vilket illustreras av Taiwans fortsatta roll som det teknologiska hjärtat trots brist på egna mineraler. USA:s strategi under 2026 handlar om att fungera som en grindvakt som blockerar rivaler från kritiska flöden medan man bygger upp en ny, säker infrastruktur tillsammans med utvalda partners som Sverige. Denna övergång innebär stora risker för ekonomiska krascher och social oro, men för de aktörer som lyckas säkra sin plats inom Pax Silica-strukturen och kontrollera egna uppskjutningsbaser som Esrange, innebär det en möjlighet att navigera i den nya verkligheten där kisel är det nya guldet.