Atta unsar þu in himinam
Weihnai namo þein Qimai þiudinassus þeins
Wairþai wilja þeins, swe in himina jah ana airþai.
Hlaif unsarana þana sinteinan gif uns himma daga.
Jah aflet uns þatei skulans sijaima, swaswe jah weis afletam þaim skulam unsaraim.
Jah ni briggais uns in fraistubnjai, ak lausei uns af þamma ubilin
Unte þeina ist þiudangardi jah mahts jah wulþus in aiwins!
(Amen!)
"weihnai" i 2:a raden är optativ/konjunktiv av weihnan 'bli heligt'. Na- suffixet känner vi igen från sådana ord som slockna, krokna, vakna och informerar oss att Faderns namn inte var tillräckligt heligt när Jesus bad bönen, och troligen inte är det idag heller.
När vi läser bibeln på gotiska blir den tillgänglig för oss på ett mycket starkare sätt genom att gotiskan nästan är modersmål för vissa av oss, och genom att den gotiska översättningen i Silverbibeln och Codex Ambrosianus är rejält gammal och välgjord.