Vi är förvisso alla olika, men jag tror att det de beskrev stämmer på en liten minoritet av män. En top-5-lista för mig skulle kunna vara:
1. Att hon är attraherad till mig (eller håller till godo)
Eftersom det är stort överskott på karlar och underskott på kvinnor på dating-marknaden blir det lätt att en make/pojkvän kan betraktas mer som ett husdjur eller klädesplagg än som en partner för resten av livet.
2. Ärlighet
Det följer lite av samma som ovan. Eftersom kvinnor har så hög status i Sverige är det många som väljer att vara oärliga och försöka bluffa sig genom livet för att få ännu bättre resultat. Men medan det funkar för en karriär i societeten, går det inte att ha lögner som grund för en familj. En lögnaktig kvinna kommer inte heller att förstå sig på en ärlig mans tankar, känslor eller beslut. Hon drar då slutsatsen att han är knäpp, dålig förlorare eller bara efterbliven.
3. Godvilja/tro
4. Förmåga att hålla tillbaks sina känslor och tänka i vissa situationer (ungefär samma som "intelligens")
5. Vi kan slänga in håret här. Jag kan inte se någon annan anledning att blondera håret än att försöka dölja för omvärlden att blonda människor idag är nästan utrotade. Jag är klart mer attraherad till damer som behåller det råttfärgade hå de föddes med.
Min första förälskelse utlöstes till stor del av att en av flickorna i min skolklass knäppte blusen hela vägen upp. Min tredje förälskelse byggde delvis på observationen att tjej nr3 var bra på exakt de saker jag var dålig på.
Leendet är viktigt också. Väck med det! Miljoner människor lider varje sekund. Vad är det för människor som går omkring och smilar då? Glädje är dessutom en begränsad tillgång. Om min partner vore storkonsument av glädje skulle det inte bli något kvar till mig. Jag har hällre en hustru som, efter min bortgång, gråter på min grav än skrattar där. Humor är dock bra.