Förstår.. jag såg din TS och tänkte: Här behövs tröst, :-) för hur i hela fridens namn ska jag som ofullkomlig människa leva upp till allt detta...så kom då Paulus ord för mig, även han gick med liknande funderingar, en apostel.. otroligt men sant.
Och han kom fram till att räddningen finns i Jesus Kristus.. Det är väl tröst om något, i denna ofullkomlighetens värld finns trots allt den fullkomlige.
Så kommer vi då till uppmaningen, Rom 12, efter Paulus tröstande ord går vi dit och finner räddningen.
Skriften är ju liksom både tröst och förmaning/uppmaning... det vet vi..
Så ungefär tänkte jag..
21 Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske
Fars vilja. 22 Många ska säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med ditt namn och drivit ut onda andar med ditt namn och gjort många kraftgärningar med ditt namn? 23 Men då ska jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort från mig, ni förbrytare.
Så ungefär tänker Matteus...