Forum > Kärlek och relationer > Diskussion

Bra och intressant! Ser fram emot fortsättningen.

Har liiiiite svårt med Peos och Cillas "barnsliga"/tramsiga och högljudda aproach men det ligger antagligen mer hos mig. Kommer garanterat lyssna vidare för att ta del av Davids erfarenheter och råd.

Viktigt och bra ämne!

Tack igen!

Alice, tack så mycket för dina raka frågor! Jag håller med om att det inte framkommer tillräckligt tydligt i det här avsnittet men mina problem på området har varit vida och breda:

- Det tog länge innan jag ens vågade se tjejer i ögonen som jag gillade.
- Jag har aldrig förstått när någon varit intresserad av mig, förmodligen för att det kan ha suttit djupt inom mig att jag kanske inte är intressant?
- När jag väl var intresserad hade jag ingen aning om hur jag skulle ta det framåt.

jag tror att vi alla har haft olika utmaningar på området. Jag har hjälpt män tidigare och kommer att fortsätta män att komma över trösklar på det här området. Vi alla kan behöva en varm och tydlig hjälpande hand på vägen. Speciellt män som i högre grad saknar människor att anförtro sig åt.

När det gäller min fru så spelade hon inte alls ”hard to get”, hon trodde inte alls att vi passade för varandra efter att jag hade gått igenom alla djupa frågor jag hade om livet. Det var också därför jag räknande bort henne och tänkte på annat. Hoppas kunna berätta om varför det blev vi längre fram, om det kan skapa mer trovärdighet på området. Fortsätt gärna med fler frågor och kritiska synpunkter. ”Som järn slipar järn, slipar den ena människan den andre.”

Vill du berätta mer om din vän? Vill gärna förstå utmaningen bättre.

DavidP, när kommer biten om att du hade svårt att samtala med kvinnor?
Vad har din fru för egenskaper förutom att hon var feminin (snygg) och played Hard to get? Till skillnad från alla de andra kvinnorna som föll som käglor omkring dig.
Du är helt enkelt en alldeles för populär snygg man som blev rädd när kvinnorna blev kära så snabbt. Det har ingenting med Jesus, Bibeln eller anknytning att göra. Du behövde en kvinna att kämpa för.
Vi är alla olika, den senaste som blev kär i mig föll för att jag var den drivande som kämpade för honom.
Han hade lackat ur rejält om någon sa att det var obibliskt omanligt.

När ska vi kristna få vara som vi är utan denna pådyvling av "du gör fel/är fel, såhär ska en riktig man/kvinna vara blablabla"?

Dessutom du hjälper säkert vissa, det är bra det du gör och det vet du redan.
MEN kan lova dig att du retar precis lika många som fattar att du egentligen aldrig haft några problem med att få tjejer.
Ditt problem har snarare varit att du behövde en Hard to get-kvinna. Men det är fel att ingjuta hopp i andra män om att de ska kunna jaga någon och fånga intresset genom att vara manligt på.
Senast i förrgår fick jag mail från en manlig vän som misslyckats.

Alice, apropå "obibliskt omanligt" vad tror du biblisk manlighet är?

När de två kommit så långt att de ingått äktenskap är rollen ganska klar enligt Paulus; "Ni män, älska era hustrur såsom också Kristus har älskat församlingen, och utgivit sig själv för henne" Ef 5.

Klart, men svårt att omsätta i praktiken för hur älskar man sin hustru som Jesus älskade församlingen? Och hur vara bibliskt manlig framtill dess?

Jag lutar mer till att det menas att ha sitt största intresse i kvinnan, sin största investering i henne, Jesu enda intresse är församlingen. Så vitt jag vet lämnar Jesus inte församlingen ensam särskilt ofta för att jobba över, göra karriär eller gå på fotboll varje kväll.
Att dö för sin fru är i det fallet att dö bort från sitt ungkarlsliv.
Konkret dör gör ju ingen man för sin hustru, det är mera en känsla och när det sätts på sin spets sker det nästan aldrig.
Likaså är ingen kvinna konkret underordnad sin man.