Ja, men villfarelse finns i alla delar av Kristi kropp. Och alla av oss har delar i vår tro som inte är helt sunda. Mycket av tradition, uppfostran och saker man inte tänker på osv. Ta bara som exempel hur vi ber Gud att komma och närvara vid våra möten. Men Gud är redan där! Massor med människor lever i den villäran att Gud är långt borta och inte nära förrän vi upplever känslan av hans närvaro. Helt obibliskt och ändå så vanligt förekommande.
Var vi än befinner oss behöver vi urskillning. Och genom åren ändrar vi oss mycket. Jag tror inte alls så lagiskt som jag trodde för 10 år sedan. Just nu tycker jag att jag tagit stora steg framåt i min tro. Men kanske har jag också förlorat något viktigt någonstans som jag kommer återupptäcka en dag.
Skillnaden med trosrörelsen och de flesta andra strömningar är att det är så uppenbart hur fel flera saker är. Och det är uppenbart hur skadade en många människor blivit samt att flera församlingar blir sektlika. Men det finns bra saker också. Urskiljning som sagt.
Naturligtvis finns det villfarelser på annat håll men trosrörelsen aka Kenyon, Hagin med flera måste avvisas som ett helt därför att de predikar ett på många sätt radikalt obibliskt budskap. Att de gör saker som är rätt är ju själva problemet och är det som gör villfarelsen så farlig.
Att villfarelse finns på annat håll gör ju inte trosrörelsen sannare utan visar bara hur svårt det är att ha alla rätt. Det du beskriver om att vi ber Gud närvara än fast han är överallt alltid är ju inget konstigt. Läser vi GT ser vi hur profeterna ropar efter Gud än fast han är nära och även Jesus ropar i nöd "Min Gud varför har du övergivit mig" Gud hade inte övergivet Jesus men Jesus upplevde det så. Ps 22 beskriver skeendet väl hur det vänder och blir till slut en lovsång. Trosrörelsen förkunnar att Gud övergav Jesus nilket är själva kärnan i deras villfarelse. Nu har inte jag koll på trosrörelsen i Sverige efter att Ekman lämnade rörelsen, förhoppningsvis har de övergett trosrörelsen aka Kenyon/Hagin. Men det finns andra församlingar än Livets Ord, för nått år sen sprang en dansk omkring och skrek "fire" och folk föll, vilket tydligen var budskapet!
Jag delar verkligen dina tankar om urskiljning och det är nått som vi behöver och utvecklar tillsammans med Herren i livet med Gud i bön och bibelläsning. Även min tro är annorlunda än för tio år sen och jag tror vi alla tar små steg i tro vartefter vi går med Herren Jesus Kristus. Tio år senare märker vi det som ett större steg på olika sätt. Personligen har jag blivit känsligare vilket kanske mest märks att samvetet reagerar långt tidigare för vad som är rätt och fel.