Svar #3. Postat 2020-01-11 kl 17:41 av anonym.
ROM 14: Den ene sätter en dag högre än en annan, den andre håller alla dagar lika högt. Var och en ska vara fullt övertygad i sitt sinne. Den som firar en viss dag gör det för Herren, och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som låter bli att äta gör det för Herren, och även han tackar Gud.
Det verkar inte finnas något sabbatsbud ,iaf om man läser vad Paulus ger för råd till Kristna, typ avhålla sig från otukt, blod ,förkvävda djur .....
Min uppväxt har präglats av att man stillade sig på söndag(ingen fotboll,fiske) och möjligen deltog i någon gudstjänst.
Söndag som vilodag sitter nog i än något för min del.
Jag tror att det du beskriver är den vanligaste tolkningen av sabbatsbudet. Man stillar sig och vilar, men behöver inte hålla lagen som den var i ursprunget.
Det jag genom åren har märkt är att det är väldigt individuellt var man drar gränsen för vad som är ok att göra, och att man där ibland ändå blir lagisk, på så sätt att man "tycker" saker om de som utför vissa saker som man själv anser är fel. Och människor dömer varandra...och människor känner dåligt samvete och skuld för att inte följa budet på "rätt sätt". Somliga förbereder maten så att man inte ska laga mat på söndagen, men kan istället diska och greja med annat. Det blir lite som med långfredagen...där man förr inte fick skratta och göra någonting roligt, för det blev hädiskt mot Jesus som korsfästes den dagen.
Båda högtiderna blir individuella och man dömer andras regler individuellt. Men man hämtar inte allt från Bibeln.