Ser du inte min poäng, ser du inte heller skillnaden. Därför ska jag visa skillnaden, som jag ser den.
I dina två exempel överlever det enstaka objektet även som ensamstående. Människan kan skiljas från människor och trots detta förbli människa.
Druvan kan, likaså, skiljas från klasen och trots detta förbli druva.
Mitt exempel visar en bild av total enighet, ett totalt ömsesidigt beroende, varken strålar eller värme kan stå isolerade från solen, och/eller varandra, och endast en död sol står utan strålar och värme.
Någonstans där, i den bilden, kan du finna grunden till treenigheten. Vem möter du först, och genom vem kommer du dit du ska..och baklänges; Vad händer när du tar bort en del, alltså en del av den treenighet vi ser Gud vara i sin helhet.
Problemet är att du bygger din teologi på en liknelse, och inte tvärtom. Du finner ingen undervisning i Bibeln om att Gud, Sonen och Anden är som solen, strälarna och värmen. Däremot finner du att de är personer och individer. Även om det skulle vara så att dessa tre är oskiljaktliga, så förklarar det ändå inte varför de inte kan vara tre gudar, då de är tre individer. Det finns inget som säger att inte total enighet kan råda mellan tre gudar med samma natur. Att de har samma natur förutsätter inte heller att de inte kan vara tre separata gudar i en gudom. Om tre människor har samma natur, och var och en av dessa kan kallas "en människa", borde en person med samma natur som de två andra personerna, kunna kallas "en gud". En fråga: Är treenigheten en gudom?