Davidstro, det du skriver här är sååå viktigt.. Jag känner själv att det är ytterst svårt att tala om Gud med grannar och vänner, tron och Jesu frälsning har blivit en saga i Sverige, något man ler åt så där överseende.
Men jag har en väg, och det har vi alla, och det är bönen.
När vi ber studsar inte bönen mot ett oförstånd, eller ett vänligt överseende, utan blir både hörd och tagen på allvar för det är Gud som lyssnar.

Bönen idag får bli vår vädjan till Gud att frälsa våra familjer, vänner, grannar. Jag brukar läsa luk. kapitel 18 om den besvärliga änkan. Där säger Gud att han skaffar rätt åt de rättfärdiga, och lyssnar tålmodigt på dem.. Så Ge inte upp i bönen, svaren kommer. Och bönen kan idag bli våra familjers och vår omgivnings räddning när orden vi säger visas bort av ovilja i världens vimmel.

Bönen kan även leda in på tillfällen då Gud får bli hörd i samtalet genom oss, bönen, dvs vår gemenskap med Gud blir grunden för det ord vi uttalar.

Tack för ditt initiativ (denna tråd)

Om man ska vara ett ljus i världen, kan man inte komma med skrämselpropaganda!

Vad säger Bibeln om helvetet?

Det hebreiska ordet ”Sheol” och det grekiska ordet ”Hades” används i Gamla respektive Nya Testamentet för att beskriva ”dödsriket”, dit alla människor hamnar efter döden i väntan på domedagen och uppståndelsen. I Nya Testamentet används ordet ”Gehenna” för att syfta på helvetet efter domedagen. Gehenna är ett annat ord för ”Hinnom-dalen”, där Israel ibland ägnade sig åt fruktansvärda barnoffer till avguden Molok. Uttrycket ”eldsjön” syftar på den slutgiltiga platsen Djävulen, hans änglar och alla människor som inte får evigt liv genom tro på Jesus hamnar. Eldsjön beskrivs som en plats av yttersta mörker, en brinnande ugn där man gråter och skär tänder, en evig eld, plåga och pina. De som hamnar i helvetet drabbas av evigt fördärv, separeras helt från Gud och beskrivs som ogräs som brinner upp i eld.

Eldsjön är inte detsamma som helvetet. Visa mig en enda bibelöversättning som översätter eldsjön med helvetet!

Jag har läst Nya testamentet flera gånger i olika översättningar och aldrig kommit på tanken att platsen som kallas helvetet inte finns som ett evighetstillstånd. Tänker bland annat på berättelsen om den rike mannen och Lasarus samt andra ord av Jesus.

"Syndens lön är döden" brukar förstås som skilsmässa från Gud. Människan bär evigheten i sitt hjärta. Då kan hon inte upphöra att existera när kroppen dör.. Människan fortsätter efter döden i det själatillstånd hon lever i nu. Antingen är hon förenad med Jesus genom dopet och tron eller skild från Jesus och existensen fortsätter efter den kroppsliga döden.

Så kallade nära döden upplevelser verkar bekräfta detta. En människa som ligger på operationsbordet ser sig själv ligga där och förs in i en andlig värld där hon antingen möter ett stort ljus, Jesus, eller onda andar. Men så återvänder själen till kroppen på operationsbordet. Det finns flera sådana berättelser.

Både Jesus och Skriften gör vad jag vet klart, att det är en eld som inte slocknar utan brinner i evighet. Det är knappast frågan om en fysisk eld som när man sätter fyr på en brasa med tändstickor. Eldsjön är väl dock inte avsedd för människor utan för djävulen och demonerna. Dessa belönas för sin ondska med att straffas i evig eld, dock knappast en fysisk eld, som jag förstår det.

Det sägs också att "Vår Gud är en förtärande eld", underförstått mot all synd, ondska och orenhet. Men för den som är i Kristus finns ingen fördömelse.

Bara för att elden brinner i en evighet, betyder inte att det som hamnar i elden (mänskosjälar) brinner i en evighet.

Du har nog inte läst mitt andra inlägg innan du kommentera.