Svar #1. Postat 2022-11-10 kl 00:01 av
man.
Jag säger inte att just homo- och bisexualitet med mera måste diskuteras för sin egen skull. Men jag anser att det är lämpligt att kommentera innehållet i den propaganda som barn utsätts för till exempel i skolan, i samma sammanhang som man diskuterar hur det är att växa upp i dagens samhälle, och hur viktigt det är med rätt strävan i relationer om man önskar leva tillsammans med någon, samt även frågor kopplade till personlig identitet, som lärare i skolan har sett till att fördunkla genom att framställa som dogm att könsidentitet inte har något med kroppen som man har fått att göra, med mera.
Vad som är tillåtet på det här området vet jag inte. Jag gissar att nästan alla församlingar och samfund tar emot medel som ges på villkor att HBTQRSUVWXYZÅÄÖ främjas så mycket som möjligt, och jag tänker att församlingen bör hålla sig oberoende av den politiska makten, och sluta ansöka om sådana mutor. I tillägg till detta vill jag nämna att jag anser att de kristna värderingarna framförallt är liv och frihet, där dessa två inte ses som två helt olika saker som kan spelas ut emot varandra, utan som två sidor av människan själv, där båda sidor ska förverkligas samtidigt.
Det innebär också att den enskilde ska få följa sitt hjärta, så länge som han eller hon inte skadar andra. Men det innebär inte att församlingen ska predika den i samhället förhärskande eller den av regering och myndigheter rekommenderade eller föreskrivna ideologin.
Det innebär inte heller att församlingen ska anamma ideologiskt färgat nyspråk, som exempelvis "hen" är. "Hen" är inte ett ord i det svenska språket. Det heter i så fall "den", för "den" är ett av biologiskt kön oberoende pronomen, som till exempel används för personer. "Hen" bidrar inte med något till svenska språket funktionellt sett, utan det bidrar endast med förvirring och ideologiskt menande stämningar. Det är inte alls något neutralt fenomen, som förespråkarna felaktigt påstår.