Paulus talar om att den jordiska kroppen inte kan ärva Guds rike:
”Men detta säger jag, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ska det förgängliga ärva oförgänglighet. Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunen. För basunen ska ljuda och de döda ska uppstå oförgängliga och vi ska förvandlas. För detta förgängliga måste klä sig i oförgänglighet och detta dödliga måste klä sig i odödlighet.”
1 Kor. 15:50-53
”Jesus svarade: Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om inte en människa blir född av vatten och Ande, kan hon inte komma in i Guds rike. Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.”
Joh. 3:5-6
Och vi kan se att Guds rike, det himmelska Jerusalem, innehåller ”de rättfärdigas andar som har fullkomnats”, och de har fullkomnats i och genom Jesus Kristus:
”Nej, ni har kommit till Sions berg och till den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till en oräknelig skara av änglar, och till en högtidsskara och församling av förstfödda, som är uppskrivna i himlen, och till Gud, allas domare, och till de rättfärdigas andar som har fullkomnats, och till det nya förbundets medlare, Jesus, och till det renande blodet som talar bättre än Abels blod.”
Hebr. 12:22-24
Medan vi lever på jorden har vi våra jordiska nedbrytbara kroppar. Paulus beskriver kroppen som ett ”tält”, ett tabernakel. Och de tabernakel som utgörs av Guds barn är Guds tempel för den Helige Ande:
”Men vi vet att om det tält som är vår jordiska boning bryts ner, så har vi en byggnad från Gud, ett hus som inte är gjort med händer, evigt i himlarna. För i denna suckar vi också och längtar att få bli överklädda med vår boning som är från himlen, för när vi väl är klädda i den ska vi inte bli funna nakna. För vi som är i detta tält suckar och är nedtyngda, inte för att vi vill bli avklädda utan överklädda, så att det dödliga kan bli uppslukat av livet. Men han som berett oss till detta är Gud, som pant har han också gett oss Anden. Därför är vi alltid vid gott mod och vet att så länge vi är hemma i kroppen, så är vi borta från Herren. För vi vandrar i tro, utan att se. Men vi är vid gott mod och vill helst flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren. Därför gör vi vårt bästa för att vara honom till behag, vare sig vi är hemma eller borta.”
2 Kor. 5:1-9