Gratis iPhone och Android mobilappar
Registrera dig här
Kristna Dejtingpodden
Skriv en hilsen til alle på KristenDate.se
Skriv i megafonen
Skriv i megafonen

Forum >> Religion och tro >> Debatt


Öppna profilen till Närking

Treenighetens hemlighet

Treenighetens hemlighet

”Anden är Guds helige Ande, som är ett med Fadern och Sonen. Detta är treenighetens hemlighet, som vi inte kan utgrunda med vårt förstånd utan som vi måste böja oss för i tro och tillbedjan. Anden är alltså inte bara en kraft och ingivelse – ett slags energiöverskott som vi kan lägga till vår egen religiösa kraft. Vi får inte tänka oss Anden på det sättet. Det är sant att Anden har kraft att ge till Guds barn, kraft för livet med Gud (Ef. 3:16). Men låt oss först och främst tänka på Anden som Gud själv, Guds Ande, som är ett med Fadern och Sonen”.

Tänkvärda ord för den som har problem med treenigheten!


Visar sida 1 av 15 sidor, 10 kommentarer per sida
Första |   << Föregående  Nästa >>  |  Sista
Öppna profilen till kaffekanna
Amen broder!
Öppna profilen till AllanE
Just nu håller jag på att skriva tredje boken i serien om kristen tro och naturvetenskap. Den skall ha titeln "Vem Skapade Gud?"
Ur den saxar jag avsnittet om Treeningheten. Dessförinnan har jag skrivit om Fadern, Anden och Sonen.

Treenigheten
Fadern, Anden och Sonen. Manlig, kvinnlig, manlig. Alla tre är Gudomliga, Gudaväsen. Hittills har jag försökt beskriva dem som helt fristående individer. Och det är en helt korrekt beskrivning. Men den är inte bara ofullständig. Den är långt ifrån verkligheten. I det här fallet är helheten mycket större än summan av delarna.

Fadern (Jehova, maskulinum singularis), Anden (ruah, feminimum singularis) och Sonen (Jesus, maskulinum singularis) är den verkliga Heliga Familjen (Elohim, maskulinum pluralis). En familj utgör en enhet. De olika personerna är förenade genom kärlek. Den starkaste kraften som existerar. Genom en kärlek som övergår allt vad vi har erfarit, är Fadern, Anden och Sonen förenade till en oupplöslig enhet.

När Jesus säger att de är ett, så menar Han det verkligen.
Han har också sagt att man och hustru är ett. Det fick Ingegerd och jag uppleva väldigt påtagligt. Ibland kunde vi sitta länge och t.ex. läsa varsin bok. Plötsligt började båda i samma ögonblick uttala samma mening, som inte alls hade något sammanhang med sådant som vi hade talat om tidigare. Eller med något vi för ögonblicket höll på med. Vi använde exakt samma ord.

Det här hände inte någon enstaka gång, utan ganska ofta. Ibland sa' vi att vi ju inte behövde prata. Vi visste ändå. Vi är i sanning en enda kropp. Ändå kunde vi röra oss åt olika håll, resa till olika länder osv.

Nu när hon är är död, så är vi ändå på något sätt förenade, för Jesus har besegrat döden, och den kan inte skilja det som Gud själv har fogat samman.

(Forts.)
Öppna profilen till AllanE
Det finns en del som tyder på att mannen och hustrun i ett äktenskap är det bästa vi kan förstå av relationen mellan Fadern och Anden. Alltså att Anden är Faderns Hustru. Det här kanske verkar chockerande, men Bibeln antyder något liknande. Jesus berättar att Fadern kan förlåta all sorts hädelse, med ett enda undantag: Hädelse mot Heliga Ande.


Därför säger jag er: ”all synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse, men den som säger något mot den heliga Anden får inte förlåtelse, varken i denna världen eller i den kommande.” (Matt 12:31-32)

Parallellstället berättar tydligt exakt vad det är som inte kan förlåtas:
”Sannerligen, människorna skall få förlåtelse för allt, för sina synder och för sina hädelser, hur de än hädar. Men den som hädar den heliga anden får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.”
De hade ju sagt att han hade en oren ande. (Mark3:28-30)

Det där påminner väldigt mycket om förhållandet mellan en man och hans hustru. Mannen kan överse med mycket, men om någon beter sig illa mot hustrun som han älskar, då är det inte tal om något överseende.

Om familjen är en bild av förhållandet hos Gud, så borde Fadern vara Jesu far och Anden Hans mor. Enligt Bibeln så föddes Jesus av Gud innan tiden började. Sedan gjordes födelsen om när Jesus blev människa. Men jag tror också att det finns en djupare hemlighet i det här än vi har förmåga att förstå.

Treenigheten finns nämnd redan i Bibelns två första meningar. Fadern, Skaparen är uppenbar, liksom Anden i vers 2. Gud, elohim, är maskulinum pluralis. Men verbet skapa, bara', är singularis. Alltså samtidigt flera och en.


Öppna profilen till AllanE
Gud, är alltså pluralis. Vissa teologer hävdar att det rör sig om pluralis majestatis. Men sådant var inte uppfunnet när Bibeln skrevs. Farao, David, Nebukadnessar, Herodes sade 'jag' om sig själva. Inte 'vi'.  Däremot kan vi se i Bibelns 26:e vers: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss....Som man och kvinna skapade Han dem.


Treenig Gud ar alltså inte androgyn. Det finns inget stöd i Bibeln för tanken att Fadern har kvinnliga sidor. Alla egenskaper som Gud nämner ifråga om Fadern är manliga. Och alla egenskaper som nämns om Anden är kvinnliga. En manlig person och en kvinnlig. Så när Gud skapade människan till sin avbild, skapade han inte en hermafrodit (tvåkönad varelse), utan två individer. Men två som skulle vara förenade genom det märkliga och mäktiga band som kärleken utgör. Och Han gav oss gåvan att kunna få barn, också förenade med oss genom kärlek. På så vis blev Guds avbild så fullkomlig som det är möjligt i detta begränsade universum. Och genom familjen har vi fått en liten glimt av vad Treenigheten ÄR.
Alltså Treenigheten = Den Heliga Familjen!
Vi kan se på Gud ur tre olika synpunkter:

    Treenigheten
    Fadern  Anden    Fader Moder        Man Kvinna
    Kristus                   Son                    Man

Jag kan tillägga att det framgår av Bibeln att Treenigheten så småningom tydligen skall utökas till Fyrenigheten.
Men det ligger utanför ämnet här. det kommer i ett av bokens sista avsnitt.

Öppna profilen till 2beMarie
Gud, är alltså pluralis. Vissa teologer hävdar att det rör sig om pluralis majestatis. Men sådant var inte uppfunnet när Bibeln skrevs. Farao, David, Nebukadnessar, Herodes sade 'jag' om sig själva. Inte 'vi'.  Däremot kan vi se i Bibelns 26:e vers: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss....Som man och kvinna skapade Han dem.


Treenig Gud ar alltså inte androgyn. Det finns inget stöd i Bibeln för tanken att Fadern har kvinnliga sidor. Alla egenskaper som Gud nämner ifråga om Fadern är manliga. Och alla egenskaper som nämns om Anden är kvinnliga. En manlig person och en kvinnlig. Så när Gud skapade människan till sin avbild, skapade han inte en hermafrodit (tvåkönad varelse), utan två individer. Men två som skulle vara förenade genom det märkliga och mäktiga band som kärleken utgör. Och Han gav oss gåvan att kunna få barn, också förenade med oss genom kärlek. På så vis blev Guds avbild så fullkomlig som det är möjligt i detta begränsade universum. Och genom familjen har vi fått en liten glimt av vad Treenigheten ÄR.
Alltså Treenigheten = Den Heliga Familjen!
Vi kan se på Gud ur tre olika synpunkter:

    Treenigheten
    Fadern  Anden    Fader Moder        Man Kvinna
    Kristus                   Son                    Man

Jag kan tillägga att det framgår av Bibeln att Treenigheten så småningom tydligen skall utökas till Fyrenigheten.
Men det ligger utanför ämnet här. det kommer i ett av bokens sista avsnitt.

Det där kan inte stämma. Det är ett antagande, eftersom det du skriver här inte står någonstans i Bibeln. Vi ska akta oss för att skriva in saker som inte står.
"Gud är alltså" är ett starkt påstående, utan egentlig grund. 

Vilka egenskaper kallar du "kvinnliga", som inte Gud har?

Både mannen och kvinnan är Guds avbilder. 

Jes. 66:13, Matt. 23:37 och Luk. 15:8 visar att Gud identifierar sig med en moder och kvinna också.  

Och någon fyrenighet står det inget om. Det är att göra människan, det skapade, till Gud. Och värd tillbedjan som Gud. 
Visst föds människan in i Kristus och blir andligen ett med Kristus genom att Anden bor i oss, men vi blir inte Kristus personligen. Då blir vi Gud personligen, och det blir väldigt fel i resonemanget. 
Öppna profilen till Uthållighet
Intressant ämne,tack Närking för det.


Jag har haft lite extra tid i dessa coronatider och studerat lite om kyrkohistorian som ligger bakom trosdeklarationen. Summan av det är att det verkar vara tillräckligt komplicerat att man nog inte kan eller bör bli för dogmatisk i hur man tror det förjhåller sig.


Men Jesus egna udervisning ,inte minst i Johannes 14-17 ger ju en slags grund att stå på som hjälper alla,även nya i tron och de utan ambitioner att vara teologiskt skärpta eller undervisa andra


Nicea deklarationen uppstod vad jag förstått för att vissa hade gjort Jesus litet för mycket människa och litet för litet Gud. Man kände sig väl tvungna att stämma i bäcken.  
Om nu Fadern,sonen och anden är svåra att förstå sig på och man kan  bli frustrerad på greker och hedningar som inte förstod hur allt hängde ihop,skall man minnas att judarna inte ens kunde acceptera Sonen. Och likadant blev det ju med muslimer senare ,som en liten parentes
Att Anden skulle vara feminin kommer väl från judisk teologi och begreppet "shekinah",som är Guds feminina del. Som kristen blir det litet svårt att plocka in det i systemet på goda grunder.

Det finns en treenighet utan tvivel. Och min egen tanke och fundering är att Gud bl a vill att dessa tre skall bekräfta varandra och att det blir en slags trygghet  emot falsk andlighet.
Det som sägs och görs i Jesu namn skall bekräfta både Fadern ,Sonen och Anden,alla tre skall vara verksamma ,annars är risken att något är snett.
 Detta är som sagt mina funderingar
Och jag ser det som en genial och trygg plan av Gud för att Han själv skall bli förhärligad och att Guds barn skall kunna känna sig trygga och kunna arbeta för Gud i sin kallelse på bästa sätt
Öppna profilen till Vingen
Synnerligen intressant bild av treenigheten, bilden av familjen gör Gud fattbar utifrån ett jordiskt perspektiv, och det syftet är berömvärt.
Dock, det finns ett andligt perspektiv som ställer sig i ett annat sken, det jordiska bleknar bort och fram träder en helt annan bild.

Gud är kärlek (agape) alltså en kärlek som aldrig kan vara annat än kärlek. Kärleken mellan makar är en annan sorts kärlek, ett jordiskt band, osynlig men möjlig att leva ut. Denna jordiska kärlek innehåller fläckar, svartsjuka, ägandekänsla, rädsla, ock så vidare. Denna kärlek är alltså icke agape-kärleken som inte kan vara annat än ren kärlek. Dvs Gud själv.

Jesus markerar tydligt att denna sorts kärlek icke finns i himlen. "Vid uppståndelsen blir man inte bortgift eller gifter sig, man är som änglarna i himlen" 

Går vi nu vidare till Gud som treenig så finns denna agape/kärlek som en rörelse i Gud mellan Fadern, Sonen och Anden. Och den kärleken gav och ger Liv. (här kan vi skymta det jordiska ....äktenskapets följd, barnet)
Livgivaren är både Fadern och Sonen och Anden. 
Den moderliga kärleken är Andens kännetecken men även om det moderliga i biologisk mening är kvinnans gåva blir den moderliga kärleken inte fastbunden vid könet utan med förmågan att glömma sig själv för att lyda Gud och "ge liv till världen". Man som kvinna. På så sätt är vi Guds avbilder.
Exempel på att denna moderlighet är Guds helhet; Herrens själv liknar sig vid en moder: Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt?"


Bilden av Fadern Sonen Anden jämförbar med make son maka .. blir så en aning vilseledande ur ett andligt perspektiv då Andens moderliga egenskaper som livgivare tröstare o.s.v skall finnas hos alla som är pånyttfödd av Anden. Man som kvinna.
Paulus t.ex. ropar ut: Mina barn, som jag måste föda än en gång med smärta tills Kristus har formats i er.."


Tänker på detta med en eventuell fyrenighet och anar att den enigheten innefattar människan. Vi är ju inbjudna av Anden att delta i gemenskapen mellan Fadern Sonen Anden som är av evighet..
och vi är ju skapade till att förenas med Gud.
Öppna profilen till 2beMarie
Synnerligen intressant bild av treenigheten, bilden av familjen gör Gud fattbar utifrån ett jordiskt perspektiv, och det syftet är berömvärt.
Dock, det finns ett andligt perspektiv som ställer sig i ett annat sken, det jordiska bleknar bort och fram träder en helt annan bild.

Gud är kärlek (agape) alltså en kärlek som aldrig kan vara annat än kärlek. Kärleken mellan makar är en annan sorts kärlek, ett jordiskt band, osynlig men möjlig att leva ut. Denna jordiska kärlek innehåller fläckar, svartsjuka, ägandekänsla, rädsla, ock så vidare. Denna kärlek är alltså icke agape-kärleken som inte kan vara annat än ren kärlek. Dvs Gud själv.

Jesus markerar tydligt att denna sorts kärlek icke finns i himlen. "Vid uppståndelsen blir man inte bortgift eller gifter sig, man är som änglarna i himlen" 

Går vi nu vidare till Gud som treenig så finns denna agape/kärlek som en rörelse i Gud mellan Fadern, Sonen och Anden. Och den kärleken gav och ger Liv. (här kan vi skymta det jordiska ....äktenskapets följd, barnet)
Livgivaren är både Fadern och Sonen och Anden. 
Den moderliga kärleken är Andens kännetecken men även om det moderliga i biologisk mening är kvinnans gåva blir den moderliga kärleken inte fastbunden vid könet utan med förmågan att glömma sig själv för att lyda Gud och "ge liv till världen". Man som kvinna. På så sätt är vi Guds avbilder.
Exempel på att denna moderlighet är Guds helhet; Herrens själv liknar sig vid en moder: Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt?"


Bilden av Fadern Sonen Anden jämförbar med make son maka .. blir så en aning vilseledande ur ett andligt perspektiv då Andens moderliga egenskaper som livgivare tröstare o.s.v skall finnas hos alla som är pånyttfödd av Anden. Man som kvinna.
Paulus t.ex. ropar ut: Mina barn, som jag måste föda än en gång med smärta tills Kristus har formats i er.."


Tänker på detta med en eventuell fyrenighet och anar att den enigheten innefattar människan. Vi är ju inbjudna av Anden att delta i gemenskapen mellan Fadern Sonen Anden som är av evighet..
och vi är ju skapade till att förenas med Gud.
Att förenas med Gud I enighet är en sak. Att kliva in i en jämställd enighet med treenigheten är en helt annan sak. Kallar man det för en fyrenighet så tänker jag direkt på en utökad treenighet, med en del till som är Gud. Vi kan annars vara i en enhet redan här, med varandra och med Gud. 
Anonym
Jag skall svara på det du skriver.
En sak i taget.
Idag börjar jag med din inledning.
Det där kan inte stämma. Det är ett antagande, eftersom det du skriver här inte står någonstans i Bibeln. Vi ska akta oss för att skriva in saker som inte står.
"Gud är alltså" är ett starkt påstående, utan egentlig grund. 

Det är inget antagande. Det hebreiska ordet för ande, 'ruach' är femininum. Genom hela Gamla Testamentet omtalas Anden som Hon. När Jesus gick på jorden talade Han hebreiska och arameiska. I båda språken är Ande femininum. Så när Jesus sa' allså 'hon' nän Han talade om Anden.

Att folk har fått för sig att Heliga Ande är manlig har språkliga orsaker.
Den tiden smotsvarighet till dagen engelska var grekiskan.
Så när NT skervs, översattes Jesu ord till grekiska.
Men på grekiska heter ande pneuma, och är neutrum.
Den assyriska kyrkan hävdar att evangelierna ursprungligen skrevs på arameiska, och jag tror det är riktigt, åtminstone ifråga om Matteus och Markus. Lukasevangeliet skrevs nog på grekiska redan från början, och jag tror det gäller även Johannesevangeliet.
Men de som kanske var på arameiska översattes mycket snart till grekiska, så att folk överallt skulle kunna förstå.
När sedan kyrkan fick sin tyngdpunkt i Rom blev latin huvudspråket.
På latin heter ande spiritus, och det är maskulinum.
Så i människors medvetande bytte Heliga Ande kön.
Kvinnlig(hebreiska) ==> neutrum(grekiska) ==> manlig(latin)
Men Anden bytte förstås inte kön bara för att språket ändrades.

Nu finns där ett problem. På ett enda ställe i hela Bibeln omtalas Anden som 'Han' och det är i Johannesevangeliet, i Jesu avskedstal, Joh 14-17.
I Bibel2000 nämns Anden som 'han' i Joh14:26. Men i grundtexten nämns inget kön.
I Joh16:7-15 nämns Anden som 'Han' på elva ställen.
Men i grundtexten finns bara tre. Övriga är påhittade av översättarna.
16:8 ...när han kommer...
16:13 ...är han kommer...
16:14 Han skall förhärliga mig...
Alltså bara tre ställen i hela Bibeln. Överallt i övrigt 'hon'.
Men tre ställen är mycket nog för att det måste undersökas.
(Forts.)

Öppna profilen till Vingen
Att förenas med Gud I enighet är en sak. Att kliva in i en jämställd enighet med treenigheten är en helt annan sak. Kallar man det för en fyrenighet så tänker jag direkt på en utökad treenighet, med en del till som är Gud. Vi kan annars vara i en enhet redan här, med varandra och med Gud. 



Ja, "vi kan vara i en enhet redan här", som du skriver. 
Treenigheten är inte, enligt mig, ett teologiskt begrepp .. det är ju omöjligt att förklara i ord. Däremot kan jag se att "treenigheten" växer fram ur vår erfarenhet av Fadern Sonen Anden..och när vi erfar enheten med varandra och Gud då är vi delaktig i Fadern Sonen Andens liv redan här...att kalla detta fyrenighet är väl onödigt, men när definitionen blir lik den ovan kanske det är ok..


Fast det är ju en högst personlig erfarenhet...
Visar sida 1 av 15 sidor, 10 kommentarer per sida
Första |   << Föregående  Nästa >>  |  Sista