Gratis iPhone och Android mobilappar
Registrera dig här
Kristna Dejtingpodden
Skriv en hilsen til alle på KristenDate.se
Skriv i megafonen
Skriv i megafonen

Forum >> Politik och samfund >> Debatt


Öppna profilen till PaTikkis

Abortfrågan

Hur skulle du tolka denna fråga? Är det en teologisk fråga, vetenskaplig eller etisk/moralisk - eller en blandning av flera?
Visar sida 1 av 24 sidor, 10 kommentarer per sida
Första |   << Föregående  Nästa >>  |  Sista
Anonym

DU SKA NOG INTE hoppas på för mycket respons i denna fråga. Har märkt att kristna gärna undviker känsliga frågor som rör MÄN vs KVINNOR då de lätt villar bort sig i bibelverserna och blir osams om de har olika uppfattning/tolkning, vilket de givetvis har då kristna generellt har svårt att komma överens fast de bara har ETT enda rättesnöre att förhålla sig till - bibeln - så kan ju den tolkas på miljoners miljoner olika sätt... DÄRFÖR det finns tusentals olika kristna samfund. Blir lugnast så.  Då får man FRIHET tolka lite som man vill. Yeej! 

ATT prata abort handlar väl mer Å ENA sidan om feminism och att kvinnan har RÄTT att bestämma över sin egen kropp? För kristna borde det då bli Gud som bestämmer, som i sin tur rår över mannen, som har rätt till kvinnans kropp och bestämmer över den (enligt omåttligt populäre Paulus). Så om mannen tycker det är ok med abort så är det ok. För då tycker Gud att det också är ok...!!? Men kristna tenderar att sålla friskt så man vet egentlige aldrig exakt vad som gäller...!

Å ANDRA sidan är KÄRNFRÅGAN när exakt livet uppstår? vid befruktningsögonblicket eller när barnet föds ur livmodern och tar sitt första andetag på jorden? 

Inte alls svårt att ta ställning till för min personliga del men väldigt svårt för många andra som älskar att argumentera och dra in kvinnlig frigörelse i samtalet, typ kvinnor ska inte lida resten av livet genom att föda barn som är resultat av våldtäkt osv. Att Gud har en djupare mening med ALLT LIV är då en senare punkt på dagordningen..??

PS: Har du FEL uppfattning enligt rådande amatörexpertpanelen behöver du ha tjockt lager skinn PÅ NÄSAN...  men vill man effektivt få medhåll i diskussion med kristna kan man alltid trycka på att det inte är frälsningsavgörande. Funkar alltid! 

Öppna profilen till Roffe

När börjar livet - olika filosofiska förklaringsmodeller

Fil dr Per Landgren håller seminariet kring när livet börjar, utifrån filosofiska synsätt.

När börjar livet

När har man rätt till liv och vem bestämmer det? När får man mänskliga rättigheter och när är livet värt att räddas? I fem seminariepass diskuteras dessa frågor från olika perspektiv och utgångspunkter.

https://www.himlentv7.se/play/nar-borjar-livet/nar-borjar-livet-olika-filosofiska-forklaringsmodeller_p73739/


Öppna profilen till Tillit
Hur skulle du tolka denna fråga? Är det en teologisk fråga, vetenskaplig eller etisk/moralisk - eller en blandning av flera?

Bra fråga, men det teologiska torde vara helt ointressant i argumentationen i en sekulär kontext. Vetenskapligt så går den förstås ihop med det sista då det förstås finns ett beroende mellan dessa. 

Jag skulle nog säga att det är en som i de hänseende är en fråga som av olika skäl behandlas ytterst pragmatiskt. Argumentet som oftast framförs är att kvinnan har rätt att bestämma över sin egen kropp vilket är ett etisk/moraliskt ställningstagande och då skulle ju vetenskapen gå in och definiera hur länge det bara är sin egen kropp hon bestämmer över vid en abort. Är det vid tolv veckor som i Norge eller arton veckor som här? Gör norrmännen våld på kvinnans rätt eller gör vi våld på barnets rätt över sin kropp? Om det är oväsentligt att barnet har en egen kropp och att kvinnan har rätt att bestämma över sin kropp oavsett barnets status i den, så varför är det då mord om aborten (illegalt) skulle utföras i vecka 39?

Jag har pratat med flera kvinnor som genomgått abort och jag skulle inte för mitt liv utpeka dem som mördare även om beslutet enligt svensk lag ligger helt hos dem och jag själv i grunden anser att det är ett mänskligt liv som släcks (även om jag idag tycker att frågan är så komplex att jag inte tror att det går att förbjuda). Är det någon som ska hållas skyldig i så fall så är det väl det samhälle som har tagit denna pragmatiska hållning i en svår fråga utan att våga prata om vad det egentligen är vi tillsammans gör.

Jag minns när Lennart Nilsson kom ut med sina fantastiska bilder i boken "ett barn blir till". Trots att det är en rent vetenskaplig faktisk skildring och han vad jag vet inte är emot aborter, så fick den enorm kritik från abortförespråkare då den ansågs motverka den rättigheten bara genom att visa saker som de är. Och då hamnar vi snett tycker åtminstone jag. Vi har dock redan en inskränkning i kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp. Från vecka 19 och därefter några veckor med myndigheternas bedömning av "rätten"

/Tobbe 
Öppna profilen till Bexy
Abortfrågan är en av de mest infekterade, så utmaningen är att prata om den hyfsat sakligt.

Personligen vill jag inte någonsin behöva ta beslutet att släcka ett liv. 
Av den anledningen gjorde jag inte abort när jag på min 20-årsdag blev gravid med mitt första barn, trots att jag och min dåvarande pojkvän bara varit ihop några veckor, och av den anledningen valde jag att tacka nej till KUB-testet jag erbjöds när jag som 40-åring väntade mitt fjärde barn- oavsett vad testet visat hade jag inte velat ha rätten till beslutet.

Med det sagt, jag tror inte på att förbjuda abort. Konsekvenserna i de samhällen som har abortförbud brukar vara horribla, och många kvinnor har dött på kuppen, inte sällan kvinnor som redan har barn som då blir moderlösa.

I samhällen där abort är förbjudet brukar även mycket skam och skuld läggas på kvinnor som blir "olämpligt" gravida (men inte på mannen). Jag vill nog inte ha den typen av samhälle.
Jag känner precis som Tillit flera fina kvinnor som gjort abort.
Men däremot fegar vi i samhället väldigt mycket ur när det gäller samtalen om hur länge det kan anses vara utanför ramen av mord och tortyr.
I teorin behöver man söka tillstånd efter 18e veckan, men man brukar inte få avslag ändå. Fullt friska foster föds ut och lämnas att dö i samma veckor som man faktiskt kan rädda ett för tidigt fött barn. Detta borde endast tillåtas i de fall där det upptäcks en missbildning där barnet ändå skulle dött efter förlossning.

Vi pratar inte heller om det faktum att foster känner smärta runt vecka 10, den norska gränsen är således rimligare än den svenska.
Mammans liv ska dock gå först anser jag, i alla de fall där man väger den enas liv mot den andras.

I flera samhällen tvingas dessutom barn som utsatts för övergrepp fullfölja en graviditet, absolut inte okej.

Jag tycker det är viktigt att inte tänka svartvitt i denna fråga, och även om jag förstår männens känsla av maktlöshet i abortfrågan så tycker jag att fokusen måste ligga på kvinnan (och fostret/barnet), då det visat sig att många makthavande män hanterat frågan väldigt okänsligt utan att ta hänsyn till kvinnans livssituation, och även så har många män gått till den andra extremen och pressat/tvingat sin partner till abort.
Öppna profilen till Tillit
Tack Bexy. 

Jag skulle nog lägga till "politisk fråga" till TS lista. "Politik är det möjliga konst" och det betyder alltid en form av kompromiss och gör det omöjligt att se svåra frågeställningar i svart eller vitt. 
Öppna profilen till Bexy
Tack Becky. 

Jag skulle nog lägga till "politisk fråga" till TS lista. "Politik är det möjliga konst" och det betyder alltid en form av kompromiss och gör det omöjligt att se svåra frågeställningar i svart eller vitt. 



Jag håller med! Det är alltså en fråga som är teologisk, etisk, vetenskaplig och politisk, och denna komplexitet bör man alltid ha i bakhuvudet när den kommer upp
Öppna profilen till Tillit

Jag tycker det är viktigt att inte tänka svartvitt i denna fråga, och även om jag förstår männens känsla av maktlöshet i abortfrågan så tycker jag att fokusen måste ligga på kvinnan (och fostret/barnet), då det visat sig att många makthavande män hanterat frågan väldigt okänsligt utan att ta hänsyn till kvinnans livssituation, och även så har många män gått till den andra extremen och pressat/tvingat sin partner till abort.

Ja och det finns ju otaliga exempel på "pappor" som mer eller mindre tvingar sin flickvän att ta abort även där hon vill föda med förevändningen att han minsann vare sig vill eller kommer att ta något ansvar för det spirande livet. Även där så borde ju I så fall kvinnan få allt stöd till sin rätt att välja om man ska vara konsekvent i en sådan hållning. 
Öppna profilen till AllanE
Det finns i princip fyra olika synsätt på det här.
Det ena kommer från abortförespråkarna.
"Kvinnan har rätt till sin egen kropp."
Enligt det synsättet borde abort vara tilåtet fram till födelseögonblicket.
Man varför skall det egentligen sluta där.
Även efter födseln inskränker barnet kvinnans möjligheter att själv bestämma.
Så varför skulle det inte vara lagligt att avliva födda barn?

Synsätt nummer två är det som går ut på att barnet är en självständig inivid ända från konceptionen.
Enligt det synsättet att all abort samma sak som mord.

Ett tredje synsätt är den som vi har lagligt i Sverige.
Den går ut på att abort är tillåten så länge barnet inte kan leva självständigt utanför kroppen.

Det fjärde, och det som glöms bort, och som enligt min mening borde vara det avgörande är:
När får barnet ett medvetande?
När kan det uppleva rädsla och smärta?
Alltså att se det ur barnets perspektiv.
Senast då bör bör abort bli illegal.
Helst vill man inte veta när det inträffar.
Ändå är det sådant som går att ta reda på.
Senast när hjärnan har ett smärtcentrum kan barnet uppleva smärta.
Och alltså plågas till döds vid aborten.
Vi vet inte säkert när detta inträffar, men det tycks vara någon gång mellan vecka 12 och 16.
Så enligt min mening borde abort för säkerhets skull inte vara tillåten efter vecka 12 annat än i undantagsfall, t.ex. då moderns liv eller hälsa är i fara.
Och i sådana fall skall barnet sövas, så att det inte behöver uppleva smärta eller skräck.

Öppna profilen till 2beMarie
 Psalm 139

13 Du har skapat mina njurar,
 du vävde mig i moderlivet.
 14 Jag tackar dig för att
 jag är så underbart skapad.
 Underbara är dina verk,
 min själ vet det så väl.
 15 Benen i min kropp
 var inte osynliga för dig
 när jag formades i det fördolda,
 när jag bildades i jordens djup.
 16 Dina ögon såg mig
 när jag bara var ett foster.
 Alla mina dagar blev skrivna
 i din bok,
 formade innan någon av dem
 hade kommit.
 17 Hur ofattbara är inte dina tankar
 för mig, Gud,
 hur väldig är inte
 deras mångfald!
Anonym
 Psalm 139

13 Du har skapat mina njurar,
 du vävde mig i moderlivet.
 14 Jag tackar dig för att
 jag är så underbart skapad.
 Underbara är dina verk,
 min själ vet det så väl.
 15 Benen i min kropp
 var inte osynliga för dig
 när jag formades i det fördolda,
 när jag bildades i jordens djup.
 16 Dina ögon såg mig
 när jag bara var ett foster.
 Alla mina dagar blev skrivna
 i din bok,
 formade innan någon av dem
 hade kommit.
 17 Hur ofattbara är inte dina tankar
 för mig, Gud,
 hur väldig är inte
 deras mångfald!


Det borde, tycker jag, vara med stor bävan som en bibeltroende kristen ens börjar fundera över att argumentera för abort öht. Realpolitik är en sak för sig - vi lever ju i ett sekulärt samhälle och kan inte tvinga vår tro på de medborgare som inte delar den - men med den personliga tron i botten borde det inte vara möjligt att så mycket som glänta på dörren till att det skulle vara ok att avsluta en graviditet. Inte med ovanstående psalm i minnet.

Jag håller inte med Allan om idén att det är när medvetande och upplevelse av smärta finns på plats i fostret som "cellklumpen" blivit människa. Visst, det var bara ett förslag, och som sådant var det säkert rimligt. Men hur skulle vi kunna veta att det är så?

Jag tänker på min vän som blev gravid för andra gången (första gången hade hon gjort abort) och hade en mycket tydlig vision av hur barnets ande kom till henne från Gud, bara en liten stund efter att hon hade legat med sin man. Det hon såg var som en kulblixt som kom in genom dörren och svävade fram till henne - och in i hennes liv. I det ögonblicket visste hon att hon blivit gravid. Någon mer abort var inte aktuell för henne efter det...

Jag kan dock förstå de kristna som ändå argumenterar för rätten till abort. De ser mer till hur kvinnor far illa när de inte har den rätten och agerar utifrån det. Det är som sagt inte lätt med realpolitik!
Visar sida 1 av 24 sidor, 10 kommentarer per sida
Första |   << Föregående  Nästa >>  |  Sista