Tänker mig att det i uppmaningen att välsigna judarna och Israel finns en glädje över att bli välsignad genom egen gärning.. och motsatsen, att förbanna ger förbannelse, blir synonymt med att inte hålla med om den specifika Israel-välsignelsen..tror det finns en dold rädsla inför tanken att rejält Bibelgranska läran.
Här i tråden vill jag ställa upp Abrahams välsignelse, som enbart skall riktas till honom så länge han lever, Isaks välsignelse som tycks vara ett arv från Abraham, även den riktad personligt till Isak, plus tredje generation Jakob (Israel) där välsignelsen på samma sätt förs vidare som ett arv till Jakob (Israel) som person, mot dagens budskap och uppmaning att välsigna Landet och folket.
Var står det?
Jag vill gärna hitta den uppmaningen i Gudsordet.
Vet du om det finns en sådan uppmaning från Gud till oss troende idag? I Bibeln alltså.....
Jag skulle också vilja hitta den uppmaningen, men man använder dessa bibelord som gällde Abraham, Isak och Jakob. Och sedan är det för alltid alla genetiska judar, oavsett vad de gör. Somliga menar staten, andra menar judarna. Man är inte riktigt överens inom läran.
Nej, det finns inget bibelord som stämmer. I NT är fokus helt annat. Det finns ingenting i vår välsignelse- eller förbannelseväg kopplat till varken judar efter köttet eller staten Israel. Förutom att de själva lever i lagens slaveri och under lagens förbannelse.
Och ja, visst finns det i grunden en rädsla för straff och en önskan om förmåner, när man tvingas följa det som sägs vara en gammaltestamentlig men evig "lag".