Forum > Religion och tro > Diskussion

Det finns många diskussioner och debatter om dom olika bibelöversättningarna och grundtexterna.

Likaså finns det debatter runt Jesu gudom och treenighetsläran.

Varför står det inte likadant i alla Biblar..?
Vilken Bibel ska man tro på, och vad kan räknas som sanningar..och den mest trovärdiga?

Jag hävdar att det finns synnerligen starka skäl att läsa och gå efter Textus Receptus, och tänkte grundligt motivera varför.
När man vet bakgrunderna till hur och varför översättningarna ser ut som dom gör och även skiljer sig så mycket åt, så kan man inte längre tänka att ”det spelar väl ingen roll”…”Guds Ord är Guds Ord”.

Så jag rekommenderar därför King James Version och Reformationsbibeln (NT har utkommit). Skillnaderna mellan t.ex. det s.k. ”kulturdokumentet” Bibel 2000 är påtagligt stora, hela NT igenom.

Jag delar här mer viktig info och det blir lite på blandat svenska och engelska.

Det finns 3 manuskriftblock/samlingar. Inga ursprungliga original finns kvar, inte någonstans.

I den första samlingen manuskrift: ANCESTERS OF ALEXANDRIAN FAMILY.
Så gott som alla nyare moderna Biblar är översatta därifrån.
Likaså alla svenska, utom Reformationsbibeln och Karl XII:s Bibel. Däremot Folkbibeln har blandade grundtexter, bl.a. från Karl XII:s, 1917 och Nestle-Alands (som översatt från detta blocks samling).
Jag förklarar längre fram hur Westcott-Hort har blandat grundtexter när dom gjort sin egen bibelöversättning 1881.

Fler ex. från detta block:
REVISED VERSION 1881
AMERICAN STANDARD VERSION 1901
REVISED STANDARD VERSION 1946
NEW INTERNATIONAL VERSION 1978
NEW ENGLICH BIBLE 1961

Manuskriften:
Papyrus 66 (ca 200 e.K., blandad text)
Papyrus 75 (ca 200 e.K.)
Codex B / Codex Vaticanus (100-talet)
Codex Aleph / Codex Sinaiticus (300-talet)

Texterna är förkortningar av originaltexterna, för många verser är helt borta.
Det är den äldsta samlingen av manuskrift.

I den andra samlingen manuskrift: LOST MANUSCRIPS OF THE TRADITIONAL TEXT, TEXTUS RECEPTUS
Här finns översättning av King James Version, år 1611, och våra Reformationsbibeln och Karl XII:s Bibel.

Manuskriften:
Peshitta Syriac (100-talet)
Gothic Version (300-talet)
Codex A (Evangelierna 400-talet)
Codex W (Matteus 300-eller 400-talet)
The Vast Majority of EXTANT (NT manuskrifter)

1900 manuskrift, på nästan alla världens språk, överensstämmer alla med varandra.
Brev äldre än dom äldsta manuskriften, skrivna av kyrkofäder, innehåller citat av bibelställen som finns i dessa skriftsamlingar, men inte i dom andra samlingarna.

I den tredje samlingen manuskrift: ANCESTER OF WESTERN FAMILY.
Alla äldre Biblar i världen är från detta block.
Här finns The Jesuit Bible = DOUAY Version, år 1582, baserad på Latin Vulgate. (Skriven som en motverkan till reformationen.)

Manuskriften:
Old Latin Version (100-talet)
Latin Vulgate (300-talet)
Codex D (400-eller 500-talet)
Codex D2 (500-talet)
Codex E2 (600-talet)

Texterna är en utvidgning av original text. Men många verser är helt borta.

Det finns 5309 funna manuskrift av Bibelns texter. Över 95% av dom är Textus Receptus.

PAPYRUS = totalt 88 st.
13 st. (15%) stödjer Wstcott-Hort
75 st. (85%) stödjer Textus Receptus

UNICAL = totalt 267 st.
9 st. (3%) stödjer Westcott-Hort
258 st. (97%) stödjer Textus Receptus

CURSIVE = totalt 2764 st.
23 st. (1%) stödjer Westcott-Hort
2741 st. (99%) stödjer Textus Receptus

LECTIONARY (bok som innehåller en samling av skriftställen) = totalt 2143 st.
0 st. stödjer Westcott-Hort
2143 st. (100%) stödjer Textus Receptus

Mer info: http://www.1611kingjamesbible.com/manuscripts.html/

Textus Receptus kallas också för Majoritetsskrifterna, eftersom minst 95% av alla existerande manuskrift stödjer dessa texter. Textsamlingen samlades ihop av Lucian, Erasmus, Stephanus, Beza och the Elzevir brothers.

När dom protestantiska reformatorerna beslut att under 1500- och 1600-talet översätta texterna direkt från grekiskan så valde dom Textus Receptus-samlingen som deras grunddokument.

Nästan alla nyare översättningar valde att översätta ifrån Westcott-Hort-översättningen, som i sin tur grundar sig på ca 5% av existerade grekiska manuskrift (i första blocket i #1), inklusive Codex Vatikanus och Codex Sinaiticus, Alexandrian Codex, Patisian Codex och Codex Bezae.
Westcott-Hort förlitade sig däemot allra mest på Codex Vatikanus och Codex Sinaiticus, vilket är märkligt eftersom dessa två motsäger varandra på över 3000 ställen, endast i evangelierna.

Här är några exempel på betydelsefulla skriftställen som blivit ändrade:

År 331 ger Konstantin order om en ekumenisk Bibel, som ska kunna passa alla. Uppdraget får Eusebius, en följare av Origen. Eusebius förnekade Jesu gudom och hävdade att Kristus bara var en skapad människa. Detta kallas Arian heresy, vilket betyder att Jesus inte var Gud, utan att alla kan ha gud inom sig och vara gud (panteistisk lära). Tidiga kristna avvisade manuskriften och sa att dom inte var från Gud. Dom lades i bibliotek, och togs fram långt senare som ”gamla” manuskrift. Eusebius gjorde 50 kopior, som senare hittades bara i två områden, Rom och Alexandria.

1481 upptäcks The Vatican manuscrips i Vatikanens bibliotek.

1844 upptäcks The Sinaitic, Codex Sinaiticus, manuscript i ett katolskt kloster i Saint Catherine.
Båda dom manuskriften är Arian.

1881 gör Westcott och Hort en grekisk översättning baserad mest på Vatikanens manuskrift samt Sinaitic manuskrift från klostret.

1945 grävs 46 manuskrifts upp I Egypten. Där hittas flera andra ”evangelium”, som inte finns i Bibeln, t.ex. Tomasevangeliet och Petreusevangeliet (gnostiska texter).

Citat från brev mellan Westcott och Hort.

Alla citaten kommer från böcker skrivna av deras söner, år 1896, som innehåller brevväxlingar mellan Westcott och Hort själva, samt från dom till andra inblandade personer i deras krets.
Böckerna heter ”The life and letters of Brooke Foss Westcott” och ”The life and letters of Fenton John Anthony Hort”.

Hort var darwinist samt förnekade Jesu gudom. Båda kallade Jesu företrädande försoningsverk för ”immoral” och ifrågasatte Bibelns trovärdighet.
Hort kallar grekiska Textus Receptus ”villainous” och ”vile”.
Båda var medlemmar i spiritistiska grupper.

Alla citaten finns i böckerna och i föreläsningen, från 57 minuter in i filmen och framåt.
https://www.youtube.com/watch?v=tNv-zzpIwBs

Källhänvisningar och sidor i böckerna finns efter varje citat på sidan som visas.
(Fler brevväxlingar visas i föreläsningen.)

Citat ur brev från Hort till Westcott: I entirely agree – correcting one word – with what you there say on the atonement, having for many years believed that ”the absolute union of the christian (or rather, of man) with Christ himself” is the spiritual truth of which the popular doctrine of substitution is an immoral and material counterfiet, certainly nothing can be more unscriptural than the modern limiting of Christ’s bearing our sins and sufferings to His death; but indeed that is only one aspect of an almost universal heresy.”

I 1 Joh. 5:7 står det i KJV och Reformationsbibeln (Textus Receptus): “Ty tre är de som vittnar I himlen: Fadern, Ordet och den Helige Ande, och dessa tre är ett.” Här ser vi vad Hort skriver om detta bibelställe:

Hort skriver i ett brev: “1 Joh. 5:7 might be got rid of in a month; and if that were done, I should prefer to wait a few years.” (Life, Vol. II, p.128)

Hort till Westcott: ”I have been persuaded for many years that Mary-worship and ”Jesus”-worship have very much in common in their causes and their results…”

Westcott skriver tillbaka: “I wish I could see to what forgotten truth Mariolatry bears whitness; and how we can practically set forth the teaching of the miracles.”

Hort skriver: “I am inclined to think that no such state as “Eden” (I mean the popular notion) ever existed, and that Adam’s fall in no degree differed from the fall of each of his descendants.”

Hort skriver: “The pure Romish view seems to me nearer, and more likely to lead to, the truth than the evangelical..”

Hort till Westcott: “I remember shocking you and Lightfoot not so long ago by expressing a belief that “protestantism” is only parenthetical and temporary.” “Perfect catholicity has been nowhere since the Reformation.”

Hort till Westcott: “It is of course true that we can only know God through human forms, but then I think the whole Bible echoes the language of Genesis 1:27, and so assures us that human forms are divine forms.”

Vilka var då Origen och Eusebius?

Eusebius texter ligger till grund för Westcott-Hort-översättningen. Man tror att Codex Vatikanus och Codex Sinaiticus kan vara dom 2 av 50 Konstantin-biblarna som hittades, för dom var av samma Eusebio-Origen-stil.

Adamantius Origen, 184-254 e.K., var en av dom mest kända s.k. kyrkofäderna. Han redigerade manuskriften som dom flesta bibelöversättningar världen över använder idag. Men han lärde ut många ickekristna doktriner. Han hävdade att ”he would not hand down christians teachings, pure and unmixed, but rather clothed with the precepts of pagan philosophy”.
Han var elev till den gnostiskern Clement of Alexandria. Origen menade att“The scriptures are of little use to those who understand them as they are written”.
Han är känd för “The Old Testament six-column Bible”, kallad ”Hexapla”, där varje kolumn har olika varianter av översättningar av Bibeln.
Eusebius influerades mycket av Origen, och fick uppdraget av Konstantin att skriva en allmän ekumenisk Bibel.

Konstantin är känd för att ha lagstiftat att sabbaten/vilodagen skulle flyttas till söndag, istället för den bibliska lördagen.

Origen:
- trodde att människan var gudomlig
- trodde att själen var pre-existensiell
- lärde ut att alla, inklusive djävulen, skulle slutligen bli räddade
- beskrev treenigheten som en hierarki, inte en jämställd enhet
- trodde på dopets pånyttfödelse
- trodde på skärselden
- lärde ut att den Helige Ande var Guds första skapelse
- trodde att Kristus var skapad
- lärde ut ”transmigration”, att vid döden träder själen in i en ny kropp
- förnekade en litterär tro av skapelsehistorien, och lärde ut att det var en myt och att Adam inte fanns i verkligheten
- lärde ut att Kristus ”blev” Gud vid dopet
- lärde ut att en riktig gudsman skulle kastrera sig, vilket han själv gjorde (baserat på Matt. 19)
- förnekade en fysiskt uppståndelse av dom kristna

I boken ”Forever settled” skriver författaren Jack Moorman: ”He (Origen) is considered by many to be the most profound mind in the history of the church. But in fact it may be said that he had a greater corrupting influence on the early church and om the Bible itself than any man.”

I boken “Which Bible can we trust?” skriver författaren Les Garrett: ”Origen, being the textual critic, is supposed to have corrected numerous portions of the sacred manuscripts. Evidence to the contrary shows that he changed them to agree with his human philosophy and mystical and allegorical ideas. Thus, through deceptive scholarship of this kind, certain manuscripts became corrupt.”