Diskussion

Skapat 2021-10-25 av Anonym.

Saliga är pacifisterna

Det här läste jag idag, och det var så bra att jag vill ge det en helt egen plats.

Jag blir så glad över att få känna igen de egna tankarna och tolkningarna av Bibelns ord, från en pastor som dessutom alltid brukar skriva mycket bra och kloka saker i olika ämnen.

Läs och begrunda! Och upptäck även hur de första kristna kyrkofäderna trodde och tolkade.

Svara | Citat | Rapportera | Övervaka

Svar på inlägg

Sida 1 av 3

#1. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

Många blandar ihop ”pacifist” med ”passivist”, men faktum är att ordet ”pacifist” är sammansatt av de två latinska orden ”pax” och ”facere”, och betyder ”fredskapare”. I den latinska översättningen av Bibeln förekommer ordet bland annat i Jesu Bergspredikan: “Saliga är de som skapar frid [pacifici], de skall kallas Guds barn.” (Matt 5:9)[1]. Att vara kristen pacifist är mer än att bara avstå från våld, det är också att skapa fred.
Kristen pacifism var den allmänt erkända kristna hållningen de första 300 åren och har sedan dess funnits representerad bland väckelsegrupper, såsom exempelvis franciskaner, valdensare, anabaptister, kväkare och de ursprungliga pingstvännerna.
Min definition av en kristen pacifist är: en person som går i Jesu fotspår[2] genom att avstå från att hämnas[3] eller löna ont med ont[4] och istället besegrar det onda med det goda[5] genom att älska sin fiende[6] och skapa fred[7] genom att erbjuda försoning, föra folk samman och arbeta mot orättvisa levandsförhållanden och maktstrukturer[8].
Jag har alltid bekänt mig som kristen, men blev en Jesu lärjunge när jag mötte Jesus i 18-årsåldern. Detta hände strax före jag ryckte in i lumpen med ambitionen att bli FN-soldat. Efter avslutad värnplikt sökte jag till Kosovo-bataljonen och jobbade som väktare på Stockholms gator under ansökningsperioden. Stockholm är en farlig plats på natten och jag har fått se och vara med om min beskärda del av våld och kriminalitet. När jag av okänd anledning fick avslag trots goda betyg valde jag att istället gå Bibelskola och blev så småningom pingstpastor.
Långsamt men säkert började en förvandling. I takt med att Anden förändrade mitt hjärta började jag fördjupa mig i Ordet. Efter 15 års grubblerier kunde jag inte längre göra annat än att avsäga mig min roll i Försvarsmakten och börja kalla mig pacifist. Att gå i Jesu fotspår har förvandlat mig.
Eftersom detta är en svår fråga som många kristna har väldigt olika uppfattningar om respekterar jag detta men vill här nedan försöka dela mina tankar kring hur en kristen ska förhålla sig till krig och våld.

Svara | Citat | Rapportera

#2. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

1. På jorden så som i himlen
2. Acceptera lidande
3. Löna inte ont med ont
4. Överlämna domen åt Herren
5. Skapa fred
6. Respektera överheten
7. Gråzonen
8. Kort och koncist
9. Kyrkohistorien
10. Pingströrelsen

1. På jorden så som i himmelen

Ända sedan Adam och Evas syndafall är det stor skillnad på Himlen och Världen. I Himmelriket råder Guds vilja och där finns ingen sorg, ingen plåga och ingen död[9], men Världen är i den ondes våld[10] och här florerar synd, våld, sjukdom, ondska och död. Detta är inte Gud nöjd med utan kommer att på Herrens dag döma synden i världen och stoppa den ondska som pågår[11]. Men vem av oss kan säga att vi aldrig har syndat? Vem av oss kommer att gå fri på domens dag? Alla har vi syndat och har del i världens skuld.
Men Gud vill rädda oss undan domen och förlåta oss våra synder[12]. Därför föddes Gud som människa i en värld full av synd och ondska och tog våra synder på sig och dog på Golgata kors så att vi som tror på Jesus och bekänner honom som vår Herre får våra synder förlåtna och föds på nytt in i Guds rike[13]. Tack vare Jesu död får vi evigt liv och har nu vårt medborgarskap i Himmelriket[14].
I och med Jesus första ankomst till världen har Guds rike redan kommit till Världen[15] och fram tills Jesus återkomst lever vi som främlingar[16] och gäster[17] i Världens rike. Vi lever i Världen men tillhör inte Världen[18]. Samtidigt som vi ber vår Fader att hans rike ännu mer ska komma till världen, att hans vilja ska ske på jorden så som den sker i himlen[19], så arbetar vi också aktivt med att sprida Guds rike i Världen intill jordens yttersta gräns[20]. Detta uppdrag förverkligar vi genom att vittna om Jesus, älska våra medmänniskor och låta den helige Ande demonstrera Guds rike genom helanden, bönesvar, gudomlig frid och så vidare.
Detta uppdrag är dock förknippat med mycket lidande eftersom Världen hatar och förföljer oss som tillhör Jesus[21]. Men Jesus visste att vi skulle stöta på mycket lidande och sa bland annat: “I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.” (Joh 16:33). Men Jesus ger oss inte bara tröst i lidandet utan instruerar och demonstrerar oss hur vi ska hantera detta. Jesus liv och lära är ett exempel för oss och vi ska vandra i hans fotspår[22].

Svara | Citat | Rapportera

#3. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

2. Acceptera lidande

Som Jesu efterföljare behöver vi acceptera att förföljelse, lidande och död tyvärr kommer att vara en verklighet för alla som tror på Jesus eftersom ”tjänaren är inte förmer än sin herre” och eftersom vi blir sända ”som får mitt ibland vargar”[23]. Jesus förvarnar oss att vi kommer att bli ”hatade av alla för mitt namns skull” och att vi kommer att bli ”utlämnade till att dödas”, men att vi ska ”hålla ut intill slutet”[24]. Detta beror på att Världen hatar Jesus och alla hans efterföljare, och om de förföljde och dödade Jesus kommer de också att förfölja och döda oss[25]. Därför kan vi glädjas mitt i allt lidande eftersom det indirekt bekräftar att vi tillhör Jesus. Petrus kallar det till och med en ”nåd från Gud” när man uthålligt får lida oskyldigt[26], eftersom Kristus led i vårt ställe och efterlämnade ett exempel åt oss, för att vi skulle följa i hans fotspår[27]. Så på sätt och vis ska vi vara glada när världen förföljer oss för vår tro på Jesus eftersom det visar att vi faktiskt tillhör Jesus och är frälsta. Denna förföljelse av de sant troende kommer att fortsätta ända in i den sista tiden, då vilddjuret kommer att ”strida mot de heliga” och döda många kristna med svärd[28]. Dock ska vi inte vara ”rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen”[29], eftersom Jesus är ”uppståndelsen och livet” och den som tror på Jesus ”skall leva om han än dör”[30]. Men har vi möjlighet att fly undan förföljelsen uppmanar Jesus oss att göra det[31], något som lärjungarna gjorde när Paulus förföljde och dödade de kristna[32].

Svara | Citat | Rapportera

#4. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

3. Löna inte ont med ont

När Jesus närmade sig Jerusalem grät han, eftersom staden vars halva namn betyder just ”fred”, inte visste hur man får fred.[33] Det världsliga sättet att stoppa våld är att ”löna ont med ont”[34] eller ”skymf med skymf”[35], men vi efterföljare till Jesus är instruerade att inte göra det, utan istället ”besegra det onda med det goda”[36]. Detta behöver sägas eftersom trots att de allra flesta kristna är överens om att våld inte är bra, så hävdar vissa ändå att det ibland är nödvändigt att vi kristna använder våld i syfte att stävja ondskan här i Världen, exempelvis för att hindra Hitler under Andra Världskriget eller genom att få stopp på ISIS. Men både Petrus[37] och Paulus[38] är tydliga med att vi kristna ska avstå från att hämnas och istället hålla fred med alla människor och överlämna hämnden åt Gud.
Detta är framförallt tydligt i Jesu Bergspredikan där Jesus jämför det Gamla förbundets synsätt med det Nya förbundets när han upprepade gånger kontrasterar Gamla testamentets ”ni har hört att det är sagt” med Nya testamentets ”jag säger er”[39]. Alla som har varit på den plats där Jesus höll sin Bergspredikan slås över det faktum att det inte på långa vägar är ett ”berg” som Matteus skriver[40], utan snarare en ”slätt” som Lukas skriver[41]. Detta beror på att Matteus gör en koppling mellan det Jesus säger i sin Bergspredikan med den lag Mose fick när Israel ingick förbund med Gud på Sinai berg. Det Mose lag på Sinai berg är för Israel, är Jesu Bergspredikan för Guds rike. Det kan ibland vara lätt hänt att man som kristen läser om alla krigen i Gamla testamentet och tar det som inteckning för att även vi ska kriga, men då har man missat att enligt Hebreerbrevet lever vi i ett ”nytt förbund” som är ”bättre” än det gamla[42]. Vi kristna ska inte leva kvar i det gamla förbundet utan istället låta den helige Ande få sprida Guds rike i världen så att det blir på jorden så som i himlen.

Svara | Citat | Rapportera

#5. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

Eftersom de gammaltestamentliga Bibelord Jesus kontrasterar med i sin Bergspredikan kommer från Mose lag som ingick i det judiska rättsystemet gäller Jesu bud i det Nya förbundet på samma sätt som Mose lag gällde i det Gamla förbundet. Jesu uppmaning att avstå från att hämnas och istället vända andra kinden till är alltså mer än bara en privatreligiös hållning, det är en allmän princip för alla som tillhör Guds rike.
OM Jesus hade velat att vi skulle använda våld i självförsvar mot ett orättfärdigt angrepp, då hade han visat det i Getsemane när han angreps av ”en folkhop med svärd och påkar” trots att han inte hade gjort något ont. När en av hans lärjungar drog sitt svärd för att försvara Jesus mot angriparna så sa Jesus till honom att: ”Stick ditt svärd i skidan! Ty alla som drar svärd skall dödas med svärd. Eller menar du att jag inte kan be min Fader att han nu sänder till min tjänst mer än tolv legioner änglar?”[43] Jesus kunde alltså mycket väl ha försvarat sig själv, men avstod, dels för att hans död ingick i Guds plan, men också för att visa oss ett exempel på hur vi ska bemöta de som angriper oss för vår tro på Jesus.
Ett annat exempel på när lärjungarna vill ta till våld finner vi på vägen till Jerusalem. När Jesus inte tas emot av samarierna vill Jakob och Johannes hämnas genom att förgöra dem med ”eld från himlen”[44]. Jesus tillrättavisar sina arga lärjungar och går sen vidare. Hämnd och våld ankommer helt enkelt inte oss kristna som vandrar i Jesu fotspår.

Svara | Citat | Rapportera

#6. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

4. Överlämna domen åt Herren

Så småningom lärde sig även lärjungarna att avstå från att försvara sig när de möttes av våld, exempelvis när Paulus, likt en modern terrorist, lät stena Stefanus till döds. Stefanus gjorde precis som Jesus på korset när han överlämnade sin ande till Gud[45] och i sitt sista andetag vädjade till Gud om att förlåta sina mördare[46] med de oerhört starka orden: ”Herre, ställ dem inte till svars för denna synd.”[47]
Istället för att hämnas Stefanus och döda Paulus, vilket definitivt skulle kunna betraktas som självförsvar, överlät de kristna domen åt Gud. På grund av detta kunde Jesus möta Paulus på Damaskusvägen och kalla honom till apostel[48]. Om lärjungarna hade försvarat sig mot Paulus mordlust och dödat honom, då hade Jesus varken kunnat frälsa honom eller kalla honom in i tjänst. Då hade Paulus inte kunnat sprida evangeliet i hela Romarriket, startat mängder av församlingar och skrivit halva Nya testamentet. För Gud är ingenting omöjligt[49] och ingen människa är ett hopplöst fall, något som även rövaren på korset lär oss[50].
Hur svårt det än kan låta så uppmanar Gud oss att förlåta alla som begår överträdelser mot oss[51] och ”älska våra fiender och be för dem som förföljer oss”[52]. Denna ”Kristuslikhet” finner vi inte bara i Stefanus martyrskap, utan överallt genom Kyrkohistorien.
Ett dagsaktuellt exempel finner vi i ett filmklipp från en strand i Libyen. Där leder Islamiska Statens terrorister fram 21 kristna kopter som lamm på väg till slakt. IS-terroristerna radar upp dem och tvingar ner dem på knä och kallar dem ”Korsets folk”. Strax före terroristerna mördar kopterna hörs en del av dem ropa ”Herre Jesus Kristus” och man ser hur de ber tysta böner. Namnet Jesus var det sista ordet på deras läppar. Efter att de fått sina huvuden avskurna flyter deras blod ut i vattnet och färgar Medelhavet rött av martyrernas blod.[53]
När sen Beshir, brodern till två av de mördade kopterna, via telefon blir intervjuad i den arabiska kristna Tv-kanalen Sat7 säger han att han är stolt över sina bröder, att de är en stolthet för hela kristenheten och att IS har stärkt hans tro genom att inte redigera bort den filmsekvens där de bekände sin tro på Jesus Kristus. När Beshir får frågan om hur han ser på de flygbombningar som drabbade IS som en konsekvens av morden på kopterna förklarar han att ända sedan Romartiden har vi kristna blivit föremål för martyrskap och att Bibeln säger åt oss att älska våra fiender och välsigna dem som förbannar oss. Men om IS-terroristerna inte blev dödade av flygbomberna så hade de ändå inte velat ha någon hämnd. Beshir berättar också att hans mamma sa att om hon hade träffat sina söners mördare på gatan så skulle hon be Gud att öppna hans ögon och bjuda hem honom till sitt hus eftersom han hjälpt oss att komma in i Guds rike. Sen avslutar Beshir intervjun med att be för IS-terroristerna.[54]

Svara | Citat | Rapportera

#7. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

Ett annat mycket gripande nutida exempel hittar vi i Syrien. Där befann sig 12 syriska kristna arbetare i en by i närheten av staden Aleppo. Ledaren för den kristna organisationen de jobbade åt sa åt dem att lämna området eftersom Islamiska Statens terrorister närmade sig. Men de kristna valde att stanna eftersom de upplevde sig kallade att dela evangeliet om Kristus med sina medmänniskor i området. När IS kom greps de och ombads att återvända till Islam, men de kristna vägrade att avsäga sig Kristus. Då samlade terroristerna några av de kristna, bland annat en 41-åring och hans 12-årige son och klippte av tolvåringens fingrar och misshandla honom inför en publik. Terroristerna sa till pappan att de skulle sluta med tortyren av pojken om han återvände till Islam. När pappan vägrade misshandlade de även honom och mördade dem till slut genom korsfästning.
Några andra från den kristna gruppen, varav två kvinnor, togs bort till en annan by och fick samma fråga. Kvinnorna försökte berätta för terroristerna att de bara delade Kristi fred och kärlek och frågade vad de hade gjort för fel för att förtjäna detta övergrepp. Terroristerna våldtog då kvinnorna inför publik. Kvinnorna bad till Gud under våldtäkten, vilket ledde till att de blev ännu mer misshandlade av terroristerna. Efteråt böjde den kristna gruppen knä och bad varpå de blev halshuggna. Byborna berättade efteråt att en del av dem bad i Jesu namn, andra bad Herrens bön, och några av dem lyfte sina huvuden och överlämnade sin ande till Jesus. En av kvinnorna som blickade uppåt tycktes nästan le när hon sa ”Jesus!” Efter halshuggningen korsfästes de.[55]
Ett tredje dagsaktuellt exempel finner vi i IS-terroristen som mötte Jesus och blev kristen! En medarbetare på den kristna organisationen YWAM i Mellanöstern träffade en före detta IS-krigare som hade dödat många kristna. Inte nog med att han erkände att han hade brutalt mördat kristna, han sa även att han hade ”tyckt om” att göra det. Efter ett tag hade IS-krigaren börjat drömma om en man i vita kläder som kom till honom och sa: ”Du dödar mitt folk.” Han hade då börjat må dåligt över vad han gjorde. Strax före han dödade en kristen så sa den kristne till honom: ”Jag vet att du kommer att döda mig, men jag ger dig min Bibel.” Efter att han hade dödat den kristne tog han Bibeln och började läsa i den. Efter detta mötte han Jesus i en annan dröm där Jesus bad IS-krigaren att komma och följa Honom. Därför sökte han upp YWAM och bad dem hjälpa honom med att bli en Jesu efterföljare.[56]

Svara | Citat | Rapportera

#8. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

5. Skapa fred

Inte nog med att vi ska acceptera lidande, avstå från att löna ont med ont, överlämna domen åt Herren, besegra det onda med det goda, vi ska även skapa ”fred” och ”frid” (två svenska ord som på både grekiska [eirene] och hebreiska [shalom] är samma sak)[57]. Här i Sverige behöver vi återupptäcka att Jesus är både en ”Fredsfurste” och en ”Fridsfurste”[58] som regerar över ett rike där man skall ”smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar” och där folken inte mer skall ”lyfta svärd mot varandra och inte mer träna sig för krig”[59]. Detta messianska rike har kommit till jorden i och med Jesu födelse då änglarna sjöng om ”frid på jorden”[60]. Vi som tillhör detta fredsrike bör både leva fredligt själva, men också aktivt arbeta för att skapa fred på jorden.
När man möter våld har man tre alternativ; slå tillbaka, vara passiv, eller skapa fred. Kristen pacifism, som ju ordagrant betyder ”skapa fred”, innebär inte enbart att avstå från våld, utan även att aktivt skapa fred. Vi kristna har en strid att kämpa, men vi ”strider inte på världens sätt”[61], dvs. vår strid är inte mot människor av ”kött och blod” utan mot ”ondskans andemakter”. På grund av detta är vår rustning därför inte pansar, hjälm och svärd, utan Sanning, Rättfärdighet, Frid, Tro, Frälsning och Guds Ord[62]. Istället för att löna ont med ont ska vi besegra det onda med det goda[63]. Istället för att slå tillbaka med samma mynt ska vi vända andra kinden till[64]. Vill vi se ett slut på krig och terror bekämpar vi detta med hjälp av de vapen vi har fått från Gud, inte med ännu mer krig och terror. Lika lite som det går att släcka en eld med ännu mer eld kan man heller inte få slut på ondska genom att använda sig av ännu mer ondska. För några goda råd för hur detta rent konkret går till finner jag inspiration i framförallt Jesu Bergspredikan och Paulus vision.

Svara | Citat | Rapportera

#9. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

Jesu Bergspredikan

När en räddhågsen person läser Jesu Bergspredikan tolkar man det måhända som ett bekräftelse på att det är rätt för en kristen att tyst och försiktigt ska dra sig undan när någon slår en eller att man bara ska tyst acceptera den orättvisa man möter. Men när en militärutbildad före detta väktare läser Jesu Bergspredikan ser jag någonting helt annat! Jag ser en Jesus som varken är passiv mot ondskan eller låter ondskan vinna genom att frestas slå tillbaka med deras metoder. Nej, jag ser en Jesus som väljer en annan väg, han besegrar nämligen det onda med det goda, genom att inte vara passiv eller löna ont med ont, utan genom att på olika kreativa sätt besegra sin våldsamma motståndare utan att använda våld.
I Jesu Bergspredikan levererar Jesus en mängd med olika tips på hur man kan göra ifall någon våldför sig på oss eller om någon behandlar oss orättvist så att vi normalt sett skulle ha slagit tillbaka eller hämnats. Men istället för att svara med samma mynt ger Jesus oss konkreta tips på hur vi kan skapa fred genom att varken vara passiva eller hämnas. Genom att aktivt göra något ”fredsskapande” avslöjar vi vår motståndares orättfärdighet samtidigt som vi erbjuder honom en möjlighet att sluta med sina dumheter.
Jesus säger exempelvis i Matt 5:39: “Jag säger er: Stå inte emot den som är ond, utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra åt honom.” Jag finner det anmärkningsvärt att Jesus säger: “om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra åt honom”. Eftersom de allra flesta människor är högerhänta blir man normalt sett slagen på den vänstra kinden, så varför nämner Jesus uttryckligen den högra? På Jesu tid var det nämligen inte ovanligt att man visade sin auktoritet och överlägsenhet genom att slå någon med baksidan av handen. En romare kunde slå en jude på detta sätt, en herre sin slav, en man sin fru, dvs. ett omvänt eko av Paulus vision: Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” Men om den som blir slagen då svarar med att vända upp sin vänstra kind visar det att man vägrar acceptera det förtryck man utsätts för och vill bli behandlad som en jämlik. Den som slog ställs då inför ett dilemma; antingen slå en jämlik på den vänstra kinden eller sluta slå och på så sätt indirekt visa att man inte längre har någon auktoritet. Genom att vända andra kinden till visar vi att våld inte kan besegra den som inte längre är rädd för ”dem som dödar kroppen men inte kan döda själen”[67]. Genom att inte slå tillbaka avväpnar vi vår motståndare och stoppar den våldsspiral av hämnd som har pågått ända sedan urminnes tider. Enda sättet att få stopp på våldet är att någon väljer att inte slå tillbaka och istället erbjuda en väg till försoning. Just detta gjorde Jesus på korset och vann på så sätt en seger över Djävulen. När vi förstår att döden inte kan skilja oss från Kristus och inte längre är rädda för att dö[68], då har våldsverkarna inte längre någon makt över oss[69].<

Svara | Citat | Rapportera

#10. Publicerat 2021-10-25 av Anonym

Ett annat intressant exempel Jesus ger är att om någon kräver att få ”ta din livklädnad, så låt honom få din mantel också.”[65] Genom att ge din motståndare alla dina kläder kommer det uppstå en situation där du står naken bredvid en person som har alla dina kläder i sin hand,, vilket i en mellanösternkultur skulle innebära stor skam för den som orsakade dig detta. Genom att klä av dig naken klär du av din motståndare hans makt över dig. Alla som ser detta kommer betrakta din moståndare som en orättfärdig angripare. Genom att inte bara vara passiv har du alltså avslöjat det orättfärdiga beteendet hos den som försöker våldföra sig på dig och erbjudit honom en möjlighet att inse sin dumhet och ge dig dina kläder tillbaka.
Ett tredje intressant exempel Jesus berättar om är: ”om någon tvingar dig att gå med en mil, gå två mil med honom”[66]. En romersk soldat fick enligt romersk lag kräva av en judisk man att bära hans utrustning en mil, men inte mer. Vem som helst kunde bli tvingad att utföra uppgifter åt romarna, något vi exempelvis ser när Simon från Cyrene tvingas bära Jesus kors. Genom att inte bara acceptera soldatens krav utan gå en mil till avslöjar man den romerske soldatens orättfärdiga krav och tvingar honom att sluta sin aggression alternativt begå ett romerskt lagbrott. Den romerske soldaten måste nu oväntat vädja till den judiske mannen att själv få bära sin utrustning. Därmed har pacifisten fått initiativet och erbjudit soldaten en chans till försoning.

Svara | Citat | Rapportera

Sida 1 av 3

Sommarsol säger: " Herrens ögon överfar hela jorden, för att han med sin kraft ska bistå dem som med sina hjärtan ger sig hän åt honom "

Skriv Skriv här Skriv i megafonen