Det här sättet att resonera är det som kallas otro, "infidelity". Tanken är att den som ändå inte tänker göra sin del i samhällets maktutövning behöver ingen utrustning för det: inget svärd, ingen häst, ingen kamel, ingen kamera, ingen mikrofon, ingen skrivare, ingen tryckpress, inget skepp, ingen borg, ingen lagbok, ingen bibel, ingen historia, inga traditioner, inga barn, ingen framtid, bara njutning, sex, droger och en god relation till kalifan.
Vad gör du om Gud sänder sin Heliga Ande och säger åt dig att bums ta dig till Överkalix för att framföra ett profetiskt budskap, eller till Elverum för att hjälpa någon som råkat illa ut? Den Heliga Anden får hitta någon annan att skicka. Det blir inte lätt att hitta någon med rätt förutsättningar i Kaffiratet. Det är därför vi säger att Sverige är gudsförgätet. Men Gud har inte glömt.
Jag kan vara i Överkalix kl. 10.15 imorgon bitti med tåg. Hade inte orkat köra så länge med bil att jag troligtvis hade kommit fram senare än det.
Och om jag skulle äga en bil just nu, som kostar pengar, hade jag inte haft råd att köra den långa sträckan den gången jag skulle behöva åka till Överkalix.
Och vad ska jag ha bilen till under tiden? Vad har andra bilen till? För det mesta njutning. Knappast för viktiga ärenden som en bil behövs till.
Det beror på hur man ser på saker. I min ungdom liftade jag mycket, och fick prata med mängder av människor om kristendomen. Hur jag lyckades komma in på det? Bara säga att min far var pastor. Jag hade ett enkelt sätt att komma in på de frågorna, medans andra har enklare för något annat.