Vilken viktig och berörande bok!
Hela ditt inlägg berör på djupet, och jag blir så tacksam. Både för det du så starkt vittnar om, och för vem Jesus är. Det är de personliga mötena med Jesus som förvandlar människor, på sätt som någon annan aldrig kan omintetgöra eller bortförklara. Mötena blir unika. Består för resten av livet. Och blir den grundtrygghet man bär med sig när svåra dagar kommer. Jesus kom. Jesus berörde. Jesus förvandlade.
När vi vågar sätta ord på både det svåra och på svaret, så kan vi visa på både det mänskliga och det övernaturliga. Vi blir ett levande vittnesbörd.
Våndan vänds genom ett mirakel till frid och trygghet. Och även tacksamhet över det största. Det högsta: Herren själv. Hans närvaro. Till och med sjukdom blir underställt.
Jesus säger:
Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.
Matteus 6:33-34
När man söker Guds närvaro och rike före allting annat så verkar allt annat falla på sin plats. Söker vi tryggheten någon annanstans så vänder vi liksom på det Jesus lovar. Vi kanske kämpar för stad, land och klot till den graden att vi söker tryggheten där istället. Och vi kanske kämpar för att aldrig någonsin få en plåga, medan Jesus talar om att plågan är dagligen. Personligen tror jag att Jesus talar om dagliga strävanden som hör till själva livet, relationer, arbeten osv. Och att de liksom hör till. Därför säger han att dagens bekymmer räcker. Vi ska inte addera kommande dagar till nuet. Om vi då inte tar ut förskott på kommande dagars problem utan fixerar våra ögon på nuet, så kan vi i nuet söka Guds rike och rättfärdighet. Ett perfekt recept och medicin mot åkommor.
Precis! Gott att du också är där, i Herrens frid!