Nu har jag aldrig varit gift, så jag har ingen egen erfarenhet av det jag uttalar mig om.
Jag vet inte riktigt vad min äktenskapssyn definieras som, men jag menar i alla fall att Bibeln egentligen är ganska tydlig med vad som gäller. Även om det uppstår meningsskillnader så tror jag det mest beror på vilken vikt vi lägger vid Bibeln eller att dess budskap inte är bekvämt, verkligen inte i vår tid. Jag menar i alla fall att äktenskapet innefattar en man och en kvinna i ett livslångt förbund i absolut trohet. När man gift sig är man "en kropp". Jag tror att när Bibeln talar om detta är det något mycket djupare än en kombination av vänskap och sex, det finns något heligt över ett kristet äktenskap. Kan man skilja sig? Kan man dela på en kropp? Nej, i alla fall inte utan mycket stora svårigheter.
Men eftersom vi lever i en fallen värld så finns det några fall där en skilsmässa kan vara det minst dåliga alternativet, fall som misshandel eller att den andra parten hittar en ny, exempelvis.
Omgifte är jag dock tämligen tveksam till. Vi har trots allt lovat Gud att vara personen trogen tills vi själva dör, löften vi ger Gud bör vi inte ta lätt på. Det är ju ganska svårt att vara den första trogen om man är gift med en annan.
Men jag har som sagt bara sett äktenskap från utsidan, så jag vill ha en ödmjuk inställning, även om det kanske inte uppfattas så.
En annan intressant fråga är hur ett äktenskap ingås. Räcker det att lova varandra kärlek och trohet inför Gud utan vittnen? Måste det finnas en präst närvarande? Kan man gifta sig borgerligt (dvs inte inför Gud)? Räcker det kanske att ha sex för att det skall ses som ett ingånget äktenskap (1 Kor 6:16)?
Finner ni något av det jag skrivit av intresse så är jag helt ok med att ni citerar det.