Forum > Religion och tro > Diskussion

Den kan va rund som en LP-skiva. I två dimensioner. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att den är rund som en boll.

Det hebreiska ordet "chugh", kan också betyda "sfär", bl a i Wilsons Old Testament Word Studies, Moffats...

Där ser man. Man lär sig något varje dag.

Jag skulle inte styrt för mycket eller haft några förutfattade meningar om vad som är svårt eller lätt att förstå. Att undvika GT har inte främst att göra med att det är svårt att förstå, men att det inte är lika relevant som NT. Den enda rekommendationen jag därför skulle gjort är att börja i NT. Jag tror man bör vända frågan till vännen var denne anser det mest relevant att börja. Vanligtvis brukar man börja i böjan av en story. Men låt det var upp till vännen. Nu börjar vännens resa och du får följa med. Inte heller för mycket pekpinnar. Exempelvis om vännen kör fast, kanske en fråga kan vara "varför", och inte reflexmässigt hoppa till en annan bok bara för att det blev "svårförståeligt". Och inte heller "Ja, men du bör nog inte börja där". Låt det bli upp till vännen, och var en ledsagare under resan, där vännen har möjlighet att tälla frågor och du möjlighet att svara. Låt det bli en upptäcktsfärd snarare än ett projekt där en viss textmängd ska avverkas under en viss tid. Jag skulle inte heller rekommendera att börja med Uppenbarelseboken, men inte heller rekommendera att låta bli. Kan hända fascineras vännen av det som står där. Där står också mycket underbart, även om det generellt kan vara svårt att ta till sig allt i början. Det viktigaste är att det väcker nya frågor och nyfikenhet. Guds vägar är förunderliga, och vi bör inte styra för mycket. Det är elden som hålls briannde och möjliggör skattjakten i sökandet efter sanningen. Låt det förbli levande och dynamiskt. Därför skulle jag inte föreslå någonting, men istället låta vännen, med din hjälp, resonera sig fram till vilken bok som kan vara lämplig att börja med. Vi tror att när någon läst en bok så har denne avverkat den och så går man vidare till nästa och säger "check". Men så enkelt är det inte alltid. Kanske kommer din vän att fastna för en bok och läsa den 10 ggr. Kanske vännen börjar forska och studera utan att vännen ens känner till termen "bibelstudium". Och vad bör egentligen vara drivkraften? Vännen säger att denne vill veta mer om kristen tro. Men mer än kunskap måste ju vara drivkraften att få reda på sanningen. Finns det en törst och en hunger efter sanningen i.e. Guds vilja (om han finns), då kommer den att styra bibelläsandet.

Jag har ju varit ateist, så kanske mina råd kan vara till nytta.

Åtminstone kan jag ju berätta hur jag började.

Under konfirmationstiden läste vi Markusevangeliet.

Det är bra för nybörjare eftersom det är kortast och enklast.

Ebbe Hagard var förståndig som valde det åt oss.

Sedan började jag från början och läste Bibeln rakt igenom från början till slut.

Första gångerna hoppade jag över släkttavlorna.

Det här är den ordningaen som Gud har valt, och jag tror inte att någon mänsklig vishet kan välja på ett bättre sätt.

Ser man på det rent sakligt är GT mycket mera lättläst än NT. Och det gäller speciellt breven. Uppenbarelseboken är mera lättläst, men också svårare att förstå. Det tror jag är ett av skälen till att Gud har placerat den sist.

Under många år fortsatte jag på det sättet. När jag hade läst ut Bibeln började jag om från början igen. Numera läser jag även släkttavlorna. Det gick upp för mig att en gång skall jag träffa de här personerna. Då är det ju bra att veta vad de heter.

Sedan många år gör jag så här: En bok ur GT, ett evangelium (inkl APG och UPP), ett brev, nästa bok i GT osv.

Dessuteom läser jag även ett avsnitt ur Psaltaren varje dag.