Gratis iPhone och Android mobilappar
Registrera dig här
Rickard89
Rickard89 säger: En underbar söndag. Hoppas ni har det bra.
Skriv i megafonen

Forum >> Kärlek och relationer >> Debatt


Öppna profilen till Daybreak

Förutsättningar för ett lyckligt kristet äktenskap

Hur man än definierar ett lyckligt kristet äktenskap samt listar förutsättningarna för ett sådant, tor jag de flesta är överens om att gemensam vision, tro och gemensamma värderingar är viktigt. Men hur är det när det gäller åsikter och perspektiv? Är det viktigt att dela samma politiska åsikter; gemensam ideologi? Till 100% eller räcker det med 70%? Behövs det alls? Exempelvis på det politiska området, när det gäller invandring eller klimatfrågan. Bägge dessa är dessutom mycket spekulativa till sin natur. Är inte det viktiga hur man behandlar människor i praktiken? Jag kanske inte köper C:s och MP:s invandringspolitik, men är ändå väldigt schysst mot invandrare, och behandlar alla människor lika. Jag kan alltså ha en bra människosyn utan att för den skulle köpa alla överdrifter hos ett palitiskt parti. Eller? På samma sätt kan jag värna om miljön, sopsortera, köra miljövänligt etc utan att för den skull köpa den "Gröna Väckelsen".

Låt säga att jag inlett en relation med en person, och det visar sig att vi kommer riktigt bra överens, har bra kemi, bra attraktion etc. Vi delar dessutom det viktigaste: tron på Gud, och kan be och läsa Bibeln tillsammans. Det visar sig dessvärre också att våra politiska åsikter går isär. Jag anser att man kan ha olika perspektiv i politiska frågor, och är på det här området mer generös, medan hon anser att det är viktigt att stå på samma politiska grund. Vad anser du? Kan man älska varandra och få ett lyckligt liv tillsammans trots att man inte delar samma politiska ideologi?
Visar sida 1 av 3 sidor, 10 kommentarer per sida
Första |   << Föregående  Nästa >>  |  Sista
Öppna profilen till Ljus och salt
Självklart! 
Öppna profilen till Tillit
Definitivt. Jag skulle nog säga att det till och med kan vara berikande. Jag tror ingen mår väl av att bara vara med exakt likasinnade och i den allra närmsta relation där tilliten är som starkast som ett bra äktenskap är, så fyller olikheterna även i synsätt en viktig roll för att skapa en bättre balans och helhet i oss. Tror jag åtminstone. 
Öppna profilen till Tillit
Det finns en aspekt till som kan vara intressant. I den tid vi leveri så så har kvinnor och mäns politiska uppfattningar aldrig stått längre ifrån varandra tidigare mot vad de gör nu. Man kan tycka vad man vill om den saken och förklaringen till det, men det är ett faktum och sannolikt återspeglas det bland troende också i viss mån. Så det blir inte så lätt att få till för alla att hitta samma politiska uppfattning av det motsatta könet... ;) 
Öppna profilen till Daybreak
Till er bägge:

Har du en känsla att det finns de (även troende) som inte skulle kunna tänka sig att dela livet med någon som står på annan politisk grund än de själva? Framför allt kanske om man står mer till vänster? Jag menar, är det inte nära till hands att man lägger moraliska aspekter på inställningen i vissa politiska frågor? Och vem vill leva med någon som har "lägre moral"? Kan det inte uppstå en obalans i relationen i meningen att den ena känner "Jag är lite bättre än honom", och den andre, "Jag är lite sämre än henne", och vice versa? Det blir rätt märkligt då tron grundläggande borde vara det som djupast förenar. Alla troende är lika inför Gud, där den ene varken är bättre eller sämre än den andre. Åtminstone inte när det gäller identitet. I praktiken kan det naturligtvis skifta. Visst finns det troende som ibland gjort felaktiga saker eller val. Men att underkänna en annan troendes moral, är inte det att också underkänna dennes tro? 
Öppna profilen till Ljus och salt
Till er bägge:

Har du en känsla att det finns de (även troende) som inte skulle kunna tänka sig att dela livet med någon som står på annan politisk grund än de själva? Framför allt kanske om man står mer till vänster? Jag menar, är det inte nära till hands att man lägger moraliska aspekter på inställningen i vissa politiska frågor? Och vem vill leva med någon som har "lägre moral"? Kan det inte uppstå en obalans i relationen i meningen att den ena känner "Jag är lite bättre än honom", och den andre, "Jag är lite sämre än henne", och vice versa? Det blir rätt märkligt då tron grundläggande borde vara det som djupast förenar. Alla troende är lika inför Gud, där den ene varken är bättre eller sämre än den andre. Åtminstone inte när det gäller identitet. I praktiken kan det naturligtvis skifta. Visst finns det troende som ibland gjort felaktiga saker eller val. Men att underkänna en annan troendes moral, är inte det att också underkänna dennes tro? 

Har man inte här gjort själva politiken större än den ska vara? 

Om vi tittar bara här i forumet, på olika personers åsikter, så kan det vara svårt att tänka sig att en person som anser att alla som hör till "vänsterextrem" politik och är "Satans anhängare som inte kan annat än ljuga" skulle vilja gifta sig med en "sådan" människa.

Politiken blir tro och religion. Partier och partigrundare blir andemakter. Det blir inte en fråga om olika politiska sakfrågor i samhället och för landet, utan man har gjort det till olika religionstillhörigheter, oavsett om personerna är frälsta eller inte. 
Människor sätts in i fack större än den enskilda åsikten. 
De som har dessa åsikter får nog svårt att gifta sig med någon som det krockar så mycket med, eftersom man kanske räknar detta större än det gemensamma man delar genom frälsningen och följandet av Jesus och Bibeln. Man kan tycka att där inte finns "rätt" följande av Bibeln, och då kan det bli avgörande.

Men jag håller med Tillit. Det går definitivt att ha olika åsikter. 
Öppna profilen till Tillit
Ja tron är förstås det viktigaste och grunden för våra liv och jag håller med ljus och Salt att om politik eller något annat får så stor plats att det blir en trossak av det, så blir det förmodligen mycket svårt. Men som hon också pekar på så finns det ju även andra frågor som kan bli likadana. Då är det inte frågan om bättre eller sämre för de flesta människor anser väl att den åsikt/tro/livsåskådning de har är den bästa?
Jag skulle nog kalla detta för ett allmänmänskligt dilemma och inte bara för en troende kontra icke troende. Vi har det inom tron också. Just nu kanske politik är polariserande på ett annat sätt än för då det nu skär igenom samhällsklasser och ställer till exempel kön mot varandra. Men jag växte upp där det vore i princip omöjligt för en baptist/pingstvän att gifta sig med en lutheran eller missionsförbundare. Synen på barndop och tungotal... Hemska saker... Hur ska vi fostra våra barn? Vilken kyrka ska vi gå till? 

I världen säger man "vi gillar olika" men det omfattar inte abortmotståndare, traditionellt kristna, skapelsetroende, kristdemokrater, sverigedemokrater med flera. Där är det till och med okej att hata. Veganer hatar köttätare (och anser sig vara bättre) och tvärtom.
Men en vegan kan mycket väl gifta sig med en som äter kött om den ömsesidiga respekten finns. Kan den ena laga mat till den andra och tvärtom (även om veganen inte ska behöva äta kött för den andres skull) så kommer det att funka utmärkt. 

Jag vill nog påstå att problematiken finns både bland troende och icke troende. Paulus tar ju upp det på flera ställen. "Jag håller mig till Kefas .... osv." och "Bryt inte ner Guds rike för mat och dryck.." till exempel. Då syftar han på församlingen, men det är ett mänskligt mönster som har skapat både små och stora konflikter.

Jag tror rent mänskligt att vissa klarar detta och andra inte. Det är bra att ta reda på hur det förhåller sig med det innan man ger sig in i att leva ett liv tillsammans med en annan människa. Finns inte flexibiliteten och toleransen hos båda bör man nog hitta en väldigt likasinnad. Men där det finns tror jag att olikheterna är en styrka som kan bli något väldigt positivt. 
Öppna profilen till Ferguson
En förutsättning för ett lyckligt kristet äktenskap är att man vet vad kärlek är! Nu gör jag inga anspråk på att kunna förklara vad kärlek är men jag tror att när förälskelsens skimmer har lagt sig och vardagen kommit bör kärlek vara i huvudsak ett beslut baserat på vilja. Typ jag ger mig själv till dig. I det läget spelar politik eller andra frågor ingen roll helt enkelt därför att jag ger mitt liv till dig.

Under förälskelsefasen kan däremot politik och annat bli ett hinder. Det är därför som man inte ska ha bråttom att gifta sig för när det är gjort bör, förhoppningsvis, alla dörrar till urtåg vara stängda.
Öppna profilen till Ljus och salt
I den första förälskelsen så tror jag att människor "mörkar" saker och sidor för varandra. Man kanske också försöker "i sin blinda förälskelse" att tänka positivt...att man nog kommer att stå ut med egenheter, åsikter och annat och kanske t.o.m. tror eller hoppas att den andre ska kunna förändras, till det man själv önskar. 
Jag tror man måste undvika allt detta. 
Man behöver våga riskera att förlora den andre genom att vara ärlig från början. Att vara sig själv. Kommunicera. Berätta om drömmar, tankar, rädslor.. Inte nödvändigtvis blotta sig med sitt livs historia, bagage och hemligheter. Jag tror att alla måste respektera att det finns ett privat förflutet...om det inte påverkar framtiden såklart. 
Men när man tänker framåt, lever framåt, så måste en genuin ärlighet och ett djupt förtroende genom ärligheten skapas. Rädslor förstör och bryter ner och kommer att skapa kontroll.
Man behöver börja med att vara trygg i sig själv. I sin egen roll på jorden. I vem man är, vad man är kallad till och vad meningen med sitt eget liv är. I det måste man fundera på vad man kan orka med, vad man vill ha med i sitt privatliv, var gränserna går i moral, integritet, samvete, tro och livsvärderingar. 
När man känner sig själv, och den man som kristen har formats till, finns förutsättningar för att välja och följa en livskamrat igenom svårigheter, prövningar och frestelser för resten av livet. 

Har man kommit fram till tillit och förtroende, och att man känner varandras hjärtan...så spelar det ingen roll vilken politik man sympatiserar med. Det finns för- och nackdelar med alla partier. Man behöver förmågan att kunna hålla isär sak och person. 
Öppna profilen till Huldah
Följer båda i Kristus fotspår har dom inga politiska åtsikter, dom är neutrala som Kristus: "Mitt rike är inte av denna världen..."
Öppna profilen till Daybreak
Följer båda i Kristus fotspår har dom inga politiska åtsikter, dom är neutrala som Kristus: "Mitt rike är inte av denna världen..."


Så även om du inte röstar på något parti, och även om du håller dig utanför det politiska systemet, vilket jag inte lägger några värderingar på, har du som JV alls inga åsikter gällande samhällsstyre, äldrevård, skatter, miljö, invandring, skola etc? Hur skulle det då sett ut om alla svenskar var JV? Då hade Sverige styrts av JV och Vakttornet hade ersatt EU, fast ännu mer totalitärt, i en "teokrati". 
Visar sida 1 av 3 sidor, 10 kommentarer per sida
Första |   << Föregående  Nästa >>  |  Sista