Forum > Religion och tro > Diskussion

Mitt svar här är naturligtvis subjektivt.

Det är framför allt demokraterna, dvs vänstern som vill ha större vapenkontroll. De allra flesta troende i USA är republikaner. Attacken mot bön är en attack både mot republikanerna, men också mot troende. Man kör en retorik där man ställer bön mot skärpt vapenkntroll, fast det egentligen inte i sig finns någon verklig motsättning. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Det verkliga problemet här, som jag ser det, är att FBI inte reagerat på de tips som kommit in om förövaren. Istället satsade man all energi, tid och pengar på Trumps "sammansvärjning" med ryssarna. FBI får just nu mycket kritik för detta. Man borde sat span på den här killen för länge sedan.

Motståndet mot bön handlar om den bön som sker för offrens anhöriga. Och det är sant att inte enbart bön är nog för att lösa dylika problem. Det är en väg, men det finns andra. T ex att klasskamrater och föräldrar är mer uppmärksamma på de signaler som kommer från en människa som uppenbarligen är mycket besvärad, psykiskt.

Man kan även vända på det och säga att utan att bön överhuudtaget fanns i samhället, kanske ändå fler skjutningar skulle inträffat. Det få vi aldrig veta.

Bön är del av en relation med Gud. För att få ner det här lite på jorden, kan man likna relationen Gud/människa med relationen far/son. Om sonen har en god relation md sin far, delar han sitt innersta md honom. En ytlig relation rör bara det materiella. Man samtalar med varandra, och samtalet kan innehålla öppenhet, frågor om råd och vägleding, men även försorg. Så det är ett sätt att sätta ord på vad man har i hjärtat. I desperat situationer kan bönen ge sig uttryck i begäran. Det är alltså ingen ritual. Bönen fördjupar relationen med Gud, men föändrar även det egna hjärtat. Om jag t ex har svårt för en viss person på arbetsplatsen, kan bön för personen ändra mitt hjärtas inställning, vilket bidrar till att relationen kan bli helare och starkare.

Folk tror säkert olika om det där. Det finns bibelställen att styrka det ena och det andra, men en sak för dem alla är gemensam:
Om vi ber Gud efter Hans vilja har vi redan det vi bett om. Vår Fader vet nämligen vad vi behöver innan vi ber Honom. Vi får inget som skulle göra skada, däremot (det är inte efter Hans vilja).

Gud ingriper inte ibland. Gud håller allt och har full kontroll.

Bön efter Guds vilja:

https://youtu.be/s7jXASBWwwI

Det finns något som i folkmun kallas "framgångsteologi", alltså att Gud alltid skulle ge världslig framgång till kristna- att vi alltid får allt vi ber om i världen. Men Gud ser istället till vårt verkliga väl- eller med andra ord vårt eviga väl.

Ja bönen fungerar. Men tanken bakom bönen är inte att den alltid "ska fungera", däremot skapar längtan efter Gud behovet att be och samtala med Gud i relationen med Gud.
När orsaken till bönen blir att "få allt man ber om", skadas relationen med Gud. Gud ser vad vi behöver och väntar på bönen, samtalet, kontakten, för att få ge oss det han i sin vilja ser att vi behöver.

Förbön är Guds vilja, men bönens "vilja" är inte alltid Guds vilja. Och bönen är inte ett medel att skapa rättvisa på jorden utan att söka gemenskap med Gud. Tänk dig exemplet där båda parter i ett krig vill se fienden falla, och själva vinna kriget, vem skall Gud bönhöra?! Bönen är ett himmelskt samtal där det jordiska hamnar i skymundan. I exemplet med skolskjutningar bör bönens önskan vara att våldet tar slut, att våldsmännen förvandlas i sina tankar och hjärtan. Offren skall vi i gärning bemöta med kärlek och stöd.

För att besvara dina frågor i tur och ordning:

En uttalad önskan ja, men mer än så, som ett rop på hjälp, en vädjan. Ingen begäran, vi kan ingenting begära.

Ett sätt att sätta ord på vad man har i hjärtat, ja, inför någon som bryr sig och lyssnar.

En ritual som en del av tron, ja, liksom samtal med en god vän är en del av vänskap medan tal på vännens bröllop är en ritual av vänskap. Bön är en ritual av vänskap med Gud, ja.

Något annat? Ja, förutom vädjan, sätt att umgås och sätta ord på sina tankar, leder bönen oss till empati för våra medmänniskor.
Vi ska be för dem i nöd, också för att utveckla vår empati och därmed bli bättre medmänniskor för just dem i nöd.

Och slutligen, hjälper bön?
Nja, det beror på vad man menar. I en levande relation med en person man vädjar inför, så har det effekt. Däremot är Gud speciell på så sätt att han är fast vid det han har bestämt. Gud ändrar sig inte som människan gör, eftersom människan ständigt söker rätt svar och aldrig säkert vet.
Så i princip kan inte Gud ändra sig oavsett vår vädjan. I detta fall med skolskjutningar skulle ändringen bestå i att Gud påverkar den fria viljan han skänkt människan som vill skjuta, vilket han alltså inte gör.
Så i den aspekten svarar Gud inte på bön. Däremot kan han ändra andra saker, omständigheter så att skjutningen inte blir av, eller omständigheter så att människor får hjälp i sorgen i efterhand.
Men dessa skjutningar som aldrig blir av får vi aldrig veta. Bara dessa som blev av när omständigheter inte kunde ändras (till min förklaring bör tilläggas att jag inte heller tror Gud går emot sina skapade naturlagar, så "underverk" i bemärkelsen simsalabim tror jag inte på).