Det står i bibeln att ens svar ska vara ja eller nej. Den tolkning jag har hört är att allt negativt du säger om dig själv och andra utlöser förbannelser över en själv och andra. Gud lyssnade på judarna i öknen när de ångrade att de lämnat Egyptien och att Gud lät detta ske för själva orden. Jag har lite svårt att tro att någon människa klarar detta. Salomo å sin sida har en annan uppfattning, att man inte ska bry sig om skvaller eftersom man själv syndar i detta. Ska leta upp bibelordet igen. Sedan finns det ju synden att man tittar på en gift kvinna eller man med lust så har man brutit äktenskapet. Jag fastnar på att jag som människa inte kan leva upp till allt detta. Och att man måste få tid till eftertanke och bearbetning. Det man säger när något har hänt kan ju vara mindre vackert, men efter en tid ångrar man sig eller släpper det.
Matt. 5:36-37 ”Inte heller ska du svära vid ditt huvud, för du kan inte göra ett hårstrå vitt eller svart. Utan ert tal ska vara ja, ja, nej, nej. Allt utöver det kommer från den onde.”
Att svaret ska vara ja eller nej..handlar om att svära, ge ed vid någonting.
När det gäller judarna i öknen..så tror jag att Gud såg deras hjärtan, deras tro eller ovilja att tro. Någonting djupare än att bara klaga över maten.
Det finns massor av bibelställen som handlar om vårt tal, vad som kommer ut munnen, att tungan inte går att tygla osv. Jag tror däremot inte på ord som förvandlas till förbannelser, utan att dom var menade som förbannelser. Det låter vidskepligt.. Då skulle alla gå runt och slänga ur sig sådana..fast man inte menar dom alls. Ingen kan styra sin tunga och allt som sägs. Gud ser till våra hjärtan och både vet och förstår varför vi säger saker. Det är som du skriver, att Anden visar oss och korrigerar oss..och vi ångrar det vi sagt och försöker bättra oss. Sedan kan vi själva mata oss med lögner om oss själva och andra, och uttala dom...och då kan det vara viktigt att se sin egen och andras identitet och bryta sådana synsätt och tankebyggnader. Dom blir mer som hinder, andligt och i sinnet.