Själv när jag undersökt detta ämne så finns det kvinnliga kyrkokörer i många olika kyrksamfund så att kvinnan ska hålla tyst i den kristna församlingen utan att säga något stämmer inte alls.
Så här tror man om detta i mer traditionella kyrkor i den ortodoxa kyrkan där man inte har kvinnliga präster:
Så får kvinnor tala i Kyrkan? Ja, det får de! Låt oss titta närmre på hur S:t Efraim tolkade aposteln Paulus ord. Vår framlidne Patriark, Hans Helighet Moran Mor Ignatius Zakka I Iwas skrev följande om S:t Efraim: ”Det är tydligt att S:t Efraims grundande av en kyrkokör av unga jungfrur upphöjde kvinnornas ställning och har praktiskt taget bevisat att det S:t Paulus skrev i Första Korinthierbrevet (14:34): ’Kvinnorna skall tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger’, endast var en tillfällig organisatorisk åtgärd, inte en lära om tro som aldrig bör rättas eller ändras, i syfte att förhindra pratsamma kvinnor från att pladdra då andra önskade be fromt inför den gudomliga härligheten.”
Låt oss nu titta på fall där Bibeln, och i de flesta fall aposteln Paulus själv, tar upp kvinnans betydande roll och varför ovanstående verser inte betyder att kvinnan inte får tala i Kyrkan eller tjäna som föreläsare. Det första exemplet är att en kvinna inte är inskränkt från att undervisa. Priscilla undervisade aposteln Apollos tillsammans med sin man Aquila. ”Till Efesos kom en jude som hette Apollos, en bildad man som var född i Alexandria och mycket kunnig i Skrifterna. Han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop. Nu började han predika frimodigt i synagogan. När Priscilla och Aquila hörde honom, tog de sig an honom och FÖRKLARADE GUDS VÄG GRUNDLIGARE FÖR HONOM.” (Apg. 18:24-26)