Diskussion

Skapat 2017-04-16 av SweKiwi, man, 48 år, Skåne län.

Fråga en ateist!

Kära forummedlemmar,

En del av er har säkert uppmärksammat att undertecknad inte är troende. Jag kallar mig själv för agnostisk ateist: Jag har ingen tro på en gud, men jag kan inte säkert säga att det inte finns en gud.

Jag har diskuterat med några av er och även fått ställa frågor till er. Det är jag tacksam över. Jag är intresserad av religion och varför en del människor tror och andra inte. Att dessa frågor kommer att leda till min »frälsning« (eller motsvarande i andra religioner) tror jag inte, men jag försöker ha ett öppet sinne. Om jag har missuppfattat något om universum och jag har en själ som behöver komma till ljuset, så att säga, så är jag förstås intresserad av att veta detta.

Hur som helst: För att även ni som är nyfikna på en icke-troende ska få ert lystmäte, så ger jag er chansen att ställa frågor till mig. Det har ni förstås kunnat göra även i de diskussionstrådar där jag är aktiv, men det kanske känns lite malplacerat att göra det i all diskussion om platta jordar och annat.

Så... fråga på!

/ Kiwi

Svara | Citat | Rapportera | Övervaka

Svar på inlägg

Sida 1 av 4

#1. Publicerat 2017-04-16 av Roffe

Så... fråga på!

/ Kiwi

Jesus och barnen

13Folk kom till honom med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem.14När Jesus såg det blev han förargad och sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. 15Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” 16Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem.(Mark. 10;-)

Är du för gammal?

Svara | Citat | Rapportera

#2. Publicerat 2017-04-16 av Anonym

Långt innan jag blev kristen så kände jag att det var något speciellt med just Jesus... Bara någon pratade om honom så reagerade jag. Men inte förståndsmässigt..utan inom mig.
Men jag kunde inte få grepp om varför det var så, och hade ingen kunskap heller.

Jag är övertygad om att Jesus ska upplevas, tas emot i hjärtat..och få beröra och förvandla inifrån och ut.
Vår analytiska förmåga, vetenskapliga nyfikenhet, och tvivel över sånt vi inte ser och inte "vet"...gör att vi lätt snärjs av förståndsknutar.

Det finns och har nog aldrig funnits ett namn som är så laddat som just: Jesus.
Världens och historiens mest kända person, och den ende som med sitt eget liv har kunnat bevisa sin auktoritet och rätten att kalla sig det han kallade sig.

Det är inte bara en tro, utan ett förvandlande liv. :)

Svara | Citat | Rapportera

#3. Publicerat 2017-04-16 av SweKiwi

Är du för gammal?

Jag ställer troligtvis för hårda krav för att jag ska tro. Så ja, på det viset kanske jag är »för gammal«.

/ Kiwi

Svara | Citat | Rapportera

#4. Publicerat 2017-04-16 av Anonym

Så... fråga på!

/ Kiwi

Det finns ingen som på vetenskaplig grund kan säga att det inte finns någon gud, lika lite som någon, med sådan botten kan säga att det finns en gud. Om det gick att bevisa Guds existens på sådan basis, vore tron överflödig, och fri vilja skulle upphöra. En troende kan säga att han tror, en ateist, att han inte tror, och en agnostiker, att han inte vet vad han ska tro. Dessa tre trosinriktningar bygger alla på tro.

Har du någon gång befunnit dig i en situation då du lutat mer mot en tro på en Gud än en tro på att det inte finns en Gud?

Har du någonsin talat ut något i riktning mot Gud?

Har du någonsin velat att Gud existerar?

Svara | Citat | Rapportera

#5. Publicerat 2017-04-16 av Anonym

Jesus sa aldrig så här till någon: "Kom ska jag berätta alla teologiska sanningar och allt vad skrifterna betyder, och sedan kan ni fundera på om ni finner dom alla logiska och vetenskapliga..och när ni har gjort det kan ni ta ett beslut om ifall ni skulle vilja följa mig?"

Han sa bara: "Följ mig!" :) Men han visade och bevisade med sitt liv vem han var.

Svara | Citat | Rapportera

#6. Publicerat 2017-04-16 av Anonym

...

Han sa bara: "Följ mig!" :) Men han visade och bevisade med sitt liv vem han var.

Sant. Men detta sa han till människor som kände till "Mose och profeterna" och som väntade på sin Messias. I vårt samhälle idag kan vi behöva lägga den grunden först.

Svara | Citat | Rapportera

#7. Publicerat 2017-04-16 av Anonym

Enligt luthersk teologi har människan ingen 'fri vilja' efter det i 1 Mos omtalade syndafallet. Man kan istället tala om en begränsad fri vilja, pga den grundskada i den mänskliga naturen som Adams syndafall förde med sig.

Människan är pga synden inkrökt i sig själv, hon är med Bibelns ord "såld till slav under synden". Därför är allt som hör frälsningen till, så som att följa Jesus och tro på honom, en gåva av nåd. Människa spjärnar av naturen emot kallelsen från Gud, för hon har ingen fri vilja.

Därför är det sällsynt att någon likt den kände ateisten Antony Flew går från gudsförnekelse till tro. Det krävs något särskilt, kanske mod, kanske en beredskap att kapitulera, jag vet inte.

Är du beredd att "följa bevisen vart de än leder" och kapitulera, ge upp ditt motstånd mot Gudstron?

"Känd ateist tror nu på en Skapare
Brittiske filosofiprofessorn Antony Flew har under decennier betraktats som en av världens främsta förespråkare för ateism. Nyligen tillkännagav han att han börjat tro på Gud.
- Över 50 års DNA-forskning har gett kraftfulla argument för design, säger Flew.

Den 81-årige filosofiprofessorn säger i en intervju i tidskriften Philosophia Christi, att han levt hela sitt liv efter Sokrates princip: ”Följ bevisen, vart de än leder”. Och bevisen leder alltså till en Gudstro, enligt den vördnadsvärde professorn. Intervjun gjordes av den kristne historikern och filosofen Gary Habermas som efter flera debatter utvecklat en nära vänskap med professor Flew. Det är tydligen inte så att han ändrat uppfattning som ett resultat av syndanöd på ålderns höst. Flew förklarar tvärtom att det är utifrån vetenskapliga bevis för att livet inte uppstått och utvecklats av sig självt, som han dragit slutsatsen att en Gud måste existera som orsak till skapelsen.
Professor Antony Flew har under ett halvt sekel varit en av ateismens främsta förgrundsgestalter och bekämpare av tron på Gud och sågs som en ikon av nutida ateister. Hans ryktbarhet som ateistisk ideolog grundlades under tidigt 1950-tal. Som student på Oxford hade han många diskussioner med den kristne författaren C S Lewis.
Nyhetsbyrån AP rapporterar att i en videoinspelning med namnet Har vetenskapen upptäckt Gud? Säger han: /DNA-forskningen/ ”har visat att, genom den nästan otroliga komplexiteten i de arrangemang som är nödvändiga för att producera /liv/, att intelligens måste ha varit inblandad”.
Ofta har evolutionsläran använts som en förklaringsmodell för att visa livets uppkomst ur intet och av sig självt, och därmed betraktats som ett argument emot Guds existens.
Charles Darwin själv erkände dock i kapitel 14 av ”Om arternas uppkomst” att evolutionen förutsätter en Skapare som startar processen, vilket ofta förbises av evolutionister. Antony Flew konstaterar att evolutionsteorins förespråkare har misslyckats med att redogöra för ursprunget till den reproduktiva förmågan, något som även Darwin insåg att han inte kunde förklara".

Svara | Citat | Rapportera

#8. Publicerat 2017-04-16 av swekiwi

Fråga: Har du någon gång befunnit dig i en situation då du lutat mer mot en tro på en Gud än en tro på att det inte finns en Gud?

Nej. Jag kan, så länge jag kan minnas, varit icke-troende. Ingen i min familj var troende, mer än (gissar jag, utan att ha pratat med alla) kanske som folk brukar svara nu för tiden: "Jag tror på Något Större", utan att göra mer av saken än så. Så jag gick aldrig i kyrkan, mer än om det var begravning eller dop.

Fråga: Har du någonsin talat ut något i riktning mot Gud?

Ja. Eller jag kan säga så här: Någon gång under min första tid på gymnasiet, då tankar och intryck vimlade på grund av så mycket som hände, så kom jag att tänka på tro och religion. Jag insåg att om det fanns någon gud eller några som härskade över universum, så vore det kanske dumt att inte åtminstone bejaka möjligheten att något av dessa existerade. Det var, utan att jag själv visste om det, en variant på Pascals trossats.

Så under ett antal veckor, innan jag gick och lade mig, bad jag en sorts aftonbön. Den gick ungefär så här: "Gode gud, eller vem eller vad, den eller det, som möjligen styr över universum...", följt av mina "önskningar" om vad jag ville ha. Det var inte för att jag trodde, utan sades som en sorts gardering om det möjligen fanns någon/något som hörde vad jag sade.

Fråga: Har du någonsin velat att Gud existerar?

Ja, det tror jag. Jag kan bara inte riktigt komma ihåg i vilket sammanhang. Däremot minns jag starkt att jag, Star Trek-fan som jag är, gärna ville att det skulle finnas en Q - eller att jag själv skulle bli en. (Q är en sorts gudomliga varelser i Star Trek med, verkar det som, oändliga krafter över tid och rum. Dock med ganska mänskliga drag. Wikipedia-artikel här.)

Just nu kan jag inte säga säkert vad jag tycker. Det finns för- och nackdelar med båda möjligheterna, så jag lägger hellre fokus på frågan om det finns en gud än har en egen önskan i frågan. (Fast jag kan åtminstone säga att den kristna guden, så som jag hör framför allt amerikaner beskriva Honom, inte känns som något jag vill ska finnas i verkligheten.)

/ Kiwi

Svara | Citat | Rapportera

#9. Publicerat 2017-04-16 av tillit

Ja gärna.
Fast du får gärna definiera vad du lägger i agnostiker. Som Daybreak här ovan eller den mer "korrekta" definitionen "man kan inte veta". I princip är ju Daybreaks uppfattning sådan, eftersom han säger att allt är tro, men den mer hårdföra agnostiska inställningen lämnar inte utrymme för den troende att veta. Jag "vet" att Gud finns medan ateisten "vet" att det inte finns någon gud utom i människors huvuden. Inget av dessa vetskaper går att bevisa. Det går att applicera vetenskapliga fakta som stärker båda hållningarna lika mycket som båda kan hävda svagheter i den andres (och i den egna om han eller hon är ärlig). Den rättrogne agnostikern säger att man kan inte veta och då endast utifrån det som är utomvärdsligt dvs gudomligt. Alltså inte enbart jag vet inte, jag kan inte tro eller jag kan inte veta om Gud finns. Utan den menar också att du kan inte veta. Den som säger att han har en så stark övertygelse att han vet har alltså fel.

Så du får gärna berätta hur du ser på mig som tror. Med en tro som är så stark att jag tror att Gud finns lika visst som att jag tror att min granne finns. Han skulle ju kunna vara en illusion och jag lever i en virtuell värld. Älskar filmer som Matrix och Truman show just bara för att tänka tanken att det vi tar för givet är sant kan vara något helt annat.
Har jag fel eller tillåter din agnostiska syn att jag skulle kunna ha rätt? För alla religioner kan inte ha rätt. Finns Gud och han har skapat oss och som jag också tror så har han sänt Jesus för att visa oss hans sanna väsen och bereda en väg till att få gemenskap med honom, då har ateisten fel i sin grunduppfattning. Även den som säger att alla religioner leder till gud har fel.

Jag kan acceptera att du tycker att jag har fel. Jag kan acceptera att det visar sig att jag har fel. Om ateisten har rätt så får jag aldrig reda på det utan dör i min okunskap. Jag har också största respekt för den som tror eller "vet" annorlunda än jag. Jag försvarar muslimens rätt att hävda att koranen och islam är felfri. Eller ateistens rätt att hävda att Gud inte finns.
Men i Sverige finns det ganska många agnostiker som menar att jag är intolerant när jag citerar Jesus som säger "jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig" eftersom Kristendomen därmed blir exclusiv. Att hävda att jag inte kan veta är däremot "tolerant". Hur ser du på det?

Svara | Citat | Rapportera

#10. Publicerat 2017-04-16 av Anonym

Fråga: Har du någonsin velat att Gud existerar?

Ja, det tror jag. Jag kan bara inte riktigt komma ihåg i vilket sammanhang. Däremot minns jag starkt att jag, Star Trek-fan som jag är, gärna ville att det skulle finnas en Q - eller att jag själv skulle bli en. (Q är en sorts gudomliga varelser i Star Trek med, verkar det som, oändliga krafter över tid och rum. Dock med ganska mänskliga drag. Wikipedia-artikel här.)

Just nu kan jag inte säga säkert vad jag tycker. Det finns för- och nackdelar med båda möjligheterna, så jag lägger hellre fokus på frågan om det finns en gud än har en egen önskan i frågan. (Fast jag kan åtminstone säga att den kristna guden, så som jag hör framför allt amerikaner beskriva Honom, inte känns som något jag vill ska finnas i verkligheten.)

/ Kiwi

Jag är ett trekkiefan, men Q-figuren i Picardversionen tyckte jag mestadels var hopplös om än rätt kul. Faktiskt. Snygg profilbild! Star Trek behöver dig? Tyvärr är den äldre Spock död i Kol. R.I.P.

Fråga. Jag är förundrad över att mycket är så vackert på jorden. Egentligen finns det inte något skäl att det skulle vara så. I bibeln står det att Gud visar sig i skapelsen. Sedan fungerar allt. Gravitationen, ekologi, etc i all oändlighet. Vi intar syre som vi egentligen inte ser men som vi skulle dö utan. Så även om man inte ser Gud kan han vara nödvändig ändå. ;)

Även ute i rymden finns det ting vi är långt ifrån klara med hur det fungerar. Vilket fascinerar mig ofantligt. Och varför skulle inte en Gud satt samman det hela, startat med en Big Bang?

Har du tagit dig en titt på strängteorin? Jag vet inte när jag kommer inom KD igen, kan dröja ett tag.

Tills vidare ha en bra påsk!

Svara | Citat | Rapportera

Sida 1 av 4

Sommarsol säger: "Goda vänner är som solstrålar. Man ser de inte alltid men tanken på att de finns värmer" <3

Skriv Skriv här Skriv i megafonen